tisdag 30 december 2008

Årets bästa och sämsta 2008, del 2

Idag handlar det om 2008 års bästa respektive sämsta serieförfattare. Under 2008 såg vi en del nya namn som man fick upp ögonen för, men också de redan etablerade namnen som Greg Rucka, Alex Ross, Ed Brubaker, med flera fortsatte att leverera storys med hög kvalité. Men vilka serieförfattare anser jag så den bästa, respektive den sämsta under 2008?

Årets författare:
Geoff Johns (DC): Vem som är årets serieförfattare råder det inga som helst tiviel om för min del, det är Geoff Johns. Under årets lopp så har han bjudit oss på kvalitetshistorier i tidningar som Action Comics (Superman and the Legion of Super-Heroes, Brainiac), Justice Society of America (Thy Kingdom Come), Booster
Gold (Blue & Gold) och inte minst Green Lantern (Secret Origins och Rage of the Red Lanterns). Det är egentligen smått otroligt att han lyckas hålla en så pass hög kvalitetsnivå på i stort sett allt han har jobbat med i år.



Årets sämsta författare:
Jim Starlin (DC): Stakars Jim Starlin har inte haft ett bra år. Först blev det något av en nitlott nar han fick förtroendet att avsluta Jack Kirbys Fourth World-saga i miniserien Death of the New Gods. Det blev inte direkt det värdiga slut jag hade hoppats på för en av Kirbys bästa skapelser, och serien som helhet var inte heller mycket att hurra för. Sedan skulle han göra Rann-Thanagar Holy War, ett slags uppföljare till Rann-Thanagar War, vilken som jag redan nämnt i gårdagens kategori, slutade i ett präktigt magplask. Nej, Starlin har inte haft ett lyckat år, men kom igen med nya tag under 2009 Jim!

måndag 29 december 2008

Årets bästa och sämsta 2008, del 1

Nu när 2008 snart går graven så brukar de flesta seriesidor presentera någon form av "årets bästa serier-lista" och Seriehyllan vill inte vara sämre så varje dag under denna vecka kommer jag att presentera årets höjdpunkter och lågvattenmärken i ett antal olika kategorier. Först ut är årets bästa och sämsta miniserier.

Årets bästa miniserie:
Angel: Revelations (Marvel): Helt klart den bästa miniserien under året. Det var hög tid att Angel fick en lite mer ordentligt utfylld bakgrundshistoria och Roberto Aquirre-Sacasa gjorde ett mycket bra jobb i det avseendet. Gräddet på moset här var ändå Adam Pollinas illustrationer som var helt fantastiska!





Årets sämsta miniserie:
Rann-Thanagar Holy War (DC): Jim Starlin har tidigare visat att han kan skriva riktigt bra rymdserier (Infinity Gauntlet, The Infinity War t.ex.), men hans försök att göra något likande med DC:s rymdhjältar visade sig bli ett präktigt magplask! Oinspirerat och oengagerande från början till slut.





Håller ni med mig i mina val? Har jag valt rätt eller fel miniserier och vad har varit er bästa respektive sämsta miniserie under 2008? Skriv gärna en kommentar. Imorgon är kategorin årets bästa och sämsta serieförfattare.

söndag 28 december 2008

Veckans serier - vecka 52

Så var vi då framme vid det sista Veckans serier för i år. Men var lugna, den 4 januari så drar jag igång Veckans serier för det nya året 2009. Hoppas att det år blir ett minst lika bra, helst bättre, serieår som 2008!

Invincible #57
Förlag: Image Comics
Författre: Robert Kirkman
Illustratör: Ryan Ottley

Den här veckan bestämde jag mig för att prova något och nytt och valet föll på Invincible, en serie som jag lite gran om, så var lite på vinst eller förlust som jag satte mig ner och började läsa Invincible #57.

Det första som slår mig är att det här nummret kanske inte är det bästa stället för en ny läsare att hoppa på och komma in i storyn på. Men det finns något här som väcker i alla fall min nyfikenhet och får mig att vilja fördjupa mig i Invincible. Exakt vad detta är är svårare att sätte fingret på. Kanske är det karaktärerna, kanske är det Robert Kirkman (mannen bakom den suveräna serien The Walking Dead) sätt att skriva serien som tilltalar mig, eller kanske en kombination av de båda.

Överlag tycker jag att Invincible 57 är en helt ok superhjälteserie och jag tänker nog försöka gräva fram lite tidigare nummer för att försöka ta mig in mer i den värld som Invincible utspelar sig i.


Vigilante #1
Förlag: DC Comics
Författare: Marv Wolfman
Illustratör: Rick Leonardi

Under 80-talet skrev Marv Wolfman en serie om åklagare Adrian Chase vars alter ego Vigilante jagade brottsligar på ett ganska brutalt sätt. Nu är Wolfman tillbaka med en ny Vigilante och vem som döljer sig under masken den här gången är än så länge inte helt klart. I det detta första nummer nöjer sig Wolfman med att bara avslöja hans förnamn, Dorian, och hur vidare denna nya Vigilante har några kopplingar till den gamla återstår dock att se.

I det här första nummret får Vigilante höra rykten om att en superhjälte har bytt sida och säljer information till till skurkarna. Frågan är bara vem som bytt sida... I ett försök att få mer information antar Vigilante aliaset Joe Flynn och infiltrerar Tobias Whales gangsterorganisation för att se vad skurkarna vet.

Som ett första nummer så tycker jag att denna nya Vigilante-serie är helt ok. Inte lika bra som det Wolfman presterade på 80-talet, inte ännu i alla fall, men klart godkänt för att man ska vilja läsa den och fortsätta läsa ett par nummer till om man är intresserad.

Något som däremot känns lite osäkert här är Rick Leonardis illustrationer som jag inte riktigt kan bestämma mig för om jag gillar eller inte. Visst, det ser oftast rätt snyggt ut men frågan är om den här teckningsstilen passar Vigilante? Jag får nog ge tidningen en chans om återkomma angående den frågan om ett par nummer.

onsdag 24 december 2008

God Jul!

Så här på julafton så vill jag passa på att önska en riktigt god jul till alla som läsare här på Seriehyllan. Hoppas ni får det skönt och trevligt hur ni än firar julen.

God Jul!

tisdag 23 december 2008

Jason Todds död

I story arcen A Death in the Family som gick i Batman #426-429 1988-89 kunde läsarna påverka storyn direkt genom att ringa in och rösta. Den andra Robin, Jason Todd hade i det första numret blivit brutalt nedslagen, skjuten och till sist sprängd i luften av Jokern. Frågan som läsarna då skulle rösta om var om hur vidare Jason dog eller överlevde. Med tanke på Jasons impopularitet bland fansen så skulle man kunna tro att utgången var given från första början, men det var med knapp marginal som fansens röstade för att ta livet av snorungen. Ett klassiskt serieögonblick som på senare år förlorat mycket av sin ställning som klassiskt.

2005, i arcen Under the Hood, bestämde sig DC för att återuppliva Jason Todd som en halvt psykotisk, mordisk brottsbekämpare med namnet Red Hood. Det här enligt mig ett av DC:s mera korkade beslut på senare tid. Jasons död hade fram till dess kommit att ha påverkat Batmans personlighet så pass mycket att när han nu återuppstod så försvann en stor del av det som var Batman.

Nu när Batman till synes dött så kan man ju undra vad DC har för planer för Jason Todd. Hoppas bara att det inte blir Jason som får överta Batmans mask och mantel!




söndag 21 december 2008

Veckans serier - vecka 51

Invincible Iron Man #8 ("Shipbreaking")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Matt Fraction
Illustratör: Salvador Larocca

Invincible Iron Man #8 utgör första delen i en ny story arc, World's Most Wanted. Efter händelserna i Secrect Invasion så har Tony Starks värld helt ställts på huvud. Stark Industries är mer eller mindre i konkurs, SHIELD är upplöst och omorganiserade till HAMMER med Norman Osborn som ny ledare, dessutom har Iron Man inte det bästa ryktet om sig bland folket. Men Tony Stark har en plan, en plan som kommer att få Norman Osborn att jaga Iron Man till världens ände med alla
tillgängliga medel. Vad exakt denna plan går ut ska jag inte avslöja här, men jag kan säga att databasen till The Superhuman Registaration Act spelar en stor roll i denna plan.

I Invincible Iron Mans förra arc visade Matt Fraction att han vet hur man ska skriva Tony Stark/Iron Man och anslaget till den här nya arcen lovar att fortsätta i samma spår även om mycket i Starks värld nu drastiskt förändrats. Fraction skriver just nu också Uncanny X-Men, men där tycker jag inte att han kommer upp i samma kvalité på story som han gör här i Invincible Iron Man.

Salvador Larocca fortsätter också att göra ett bra arbete med illustrationerna. Det är snyggt och stilrent och jag måste också passa på att berömma Tony D'Armata för hans jobb med färgläggningen som funkar fantastiskt bra ihop med Laroccas illustarationer.

Invincible Iron Man #8 är ett solit nummer som lovar en spännande fortsättning på arcen World's Most Wanted. Jag kommer med spänning att följa fortsättningen på denna kamp mellan Norman Osborn och Tony Stark/Iron Man.

P.S. Dark Reign har börjat riktigt bra så här långt tycker jag. Mycket bättre än Civil War och Secret Invasion. D.S.

Terra #4 ("For Those About To Rock")
Förlag: DC Comics
Författare: Justin Gray och Jimmy Palmiotti
Illustratör: Amanda Conner

Terra är en av de där karaktärerna som har en så pass komplicerad och förvirrande bakgrundshistoria att man får huvudvärk bara av att tänka på det. Men i den här miniserien där en ny Terra på allvar introduceras för oss läsare (debuten gjordes under 2005 i Supergirl #12) lyckas faktiskt författarna Justin Gray och Jimmy Paliotti att räta ut några av alla de frågetecken som finns kring Terra.

Vad man kan man säga om Terra som miniserie är att det har varit rätt så trevlig och ganska lättsam läsning. Men historien genom de fyra nummer som miniserien består av har vissa gånger känts som om Gray och Palmiotti haft lite för bråttom. Kanske hade det varit bättre om miniserien utökats med ett eller kanske två nummer och man hade fått tid att verkligen fördjupa sig i Terra som karaktär.

Terra har också fått mig att få upp ögonen för Amanda Conners illustrationer. Jag trodde först att det här var någon ny förmåga men en snabb sökning på internet visar att hon illustrerat serier sedan 1988. Hur kommer det sig att det är först nu som jag upptäcker henne?? Hur som helst, Conners illustrationer här är snygga och enkla och passar tycker jag mycket till både Terra och Power Girl. Appropå Power Girl så ska Conner, tillsammans med Gray och Palmiotti nu ge sig i kast med den nya Power Girl-tidningen som snart ska komma ut. Med tanke på trions jobb här så kan Power Girl bli rätt bra och med tanke på hur Terra slutar så är det inte helt omöjligt att Terra kommer att göra en del gästspel i den nya tidningen.

fredag 19 december 2008

Era klassiska serieögonblick

Idag skulle jag ha postat ett nytt klassiskt serieögonblick här på Seriehyllan, men det är lite dåligt med inspiration så här i julstöket så jag tänkte er komma med förslag på vad som ska vara nästa klassiska ögonblick (som kommer att postas här på Seriehyllan dan före julafton). Så har ni något klassiskt serieögonblick så tveka inte, skriv en kommentar om det... Vem vet, kanske är det ditt serieögonblick som dyker upp här på Seriehyllan nästa gång.

onsdag 17 december 2008

Gwen Stacys död

Förutom uncle Bens död så är nog Gwen Stacys död den händelse som påverkat Spider-Man mest sedan hans debut i Amazing Fantasy #15 (1961). Det hela hände i Amazing Spider-Man #122 (1963) där Spider-Mans ärkefiende Green Goblin kidnappar Gwen och tar med henne upp till toppen på Brooklyn Bridge i New York. I den efterföljande striden mellan Spider-Man och Green Goblin kastar Goblin Gwen ner från bron. Spider-Man lyckas hindra hennes fall innan hon slår i vattnet genom att använda sitt nät, men chocken av fallet har då redan tagit livet av henne.

Gwen Stacys död är utan tvekan ett klassiska serieögonblick, men ett rätt uttjatat sådant tycker jag. Däremot är det intressant att, bortsett från diverse kloner och dubbelgångare, så har Gwen Stacy faktiskt förblivit död hela tiden. Ganska fantastiskt egentligen när man tänker på att i seriernas värld är döden i princip en roterande dörr som efter ett tag spottar ut tidigare döda karaktär, nu högst levande för att göra comeback.

söndag 14 december 2008

Veckans serier - vecka 50

Secret Invasion: Dark Reign #1
Förlag: Marvel Comics
Författare: Brian Michael Bendis
Illustratör: Alex Maleev

Förra veckan avslutade Marvel sin stora event Secret Invasion och utan att direkt ödsla någon tid så kastar Marvel sina läsare nu rakt in i nästa stora event, Dark Reign. Secret Invasion fångade mig inte särskilt mycket, men med tanke på vad Bendis avslöjar och hintar till i det här numret så tror jag nog att jag kommer att följa Dark Reign för det här känns lovande, om inte annat för att se när det kommer att brista för Norman Osborn (tro mig det kommer inte dröja länge...).

Secret Invasion: Dark Reign fokuserar på det hemliga möte som man fick se på sista sidan i Secret Invasion #8 där Osborn samlat Doctor Doom, The Hood, Emma Frost, Namor och Loki. Jag ska inte avslöja för mycket men kontentan är att Osborn lovar dem vad de alltdi velat ha. Loki vill ha herraväldet över Asgard, Namor vill återupprätta Atlantis, och Doctor Doom vill ha tillbaka sitt Latveria. Vad Emma Frost vill ha är inte riktigt klart. I utbyte mot detta vill Osborn ha äran för att ha kommit till rätta med dessa fredsstörande element.

Brian Michael Bendis gör tycker jag ett bra arbete här och han får också mig se lite annorlunda på Secret Invasion. Inte som en enskild event utan som första akten i ett en större historia, vilket i mitt tycke gör att Secret Invasion lite mer lättförstådd. Men Bendis tolkning av Namor i det här numret långt ifrån den allmänna bilden av den självsäkre, arrogante atlantiske kungen. Inget av hur Bendis porträtterar Namor känns kungligt. Det samma kan sägas om Alex Maleevs illustrationer av samma karaktär. Läste i en annan recension av det här numret där recensenten störde sig på att han tyckte att Namor var allt för lik Maleev själv. Hur vidare det stämmer eller inte vet jag inte, men jag håller med om att det är något av ett störningsmoment.

Frånsett dessa mindre skönhetsfel så är Secret Invasion: Dark Reign en helt ok tidning och känns som en bra brygga mellan Marvels två events. Den får i alla fall mig att bli mer nyfiken på Dark Reign än vad jag var innan. Frågan är bara om det är en bra eller dålig sak?


X-Men/Spider-Man #2 ("Last Hunts")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Christos Gage
Illustratör: Mario Alberti

Det första nummret i den här miniserien visade sig vara riktigt trevlig läsning och nummer två fortsätter i samma anda. Storyn i det här nummret utseplar sig ett par efter det som hände i första nummret. Ni som har koll på ett mutant-historia kommer att känna igen er. Den utspelar sig något efter Kraven's Last Hunt och mitt under Mutant Massacre.

Christos Gage tycker jag gör ett bra jobb här. Team-ups mellan Spider-Man och X-Men har gjorts i massor, men Gage tycker jag lyckas undvika de värsta fallgroparna med sådana historier och ändå få till en story som känns rätt fräsch. Dessutom är det hela kryddat med en del rätt skön humor. Jag skrattade gott åt Spider-Mans kommentar om hur freaky det skulle vara att ha en klon av sig själv springandes omkring, detta efter de just upptäckt kloner av de ursprungliga X-Men. Är det någon som har haft det problemet så är det Spider-Man själv.

Men den riktiga grädden på moset så att säga i det här nummret är Mario Albertis illustrationer. Mycket detaljer och förbannat snyggt. Förra veckan hyllade jag Jay Anacletos arbete på Marvels: Eye of the Camera, och frågan är om inte Alberti är på samma nivå, eller kanske till och med bättre, trots att han ar en stil som skiljer sig markant från Anacletos.

På det hela taget tycker jag att X-Men/Spider-Man är en av det bättre och mer läsvärda miniserierna just nu och det ska bli spännande att läsa de två avslutande numren och se vad det är som Mister Sinister har på gång.

torsdag 11 december 2008

Spider-Man No More

Det här klassiska serieögonblicket finner man i Amazing Spider-Man #50 (1967) i historia med titeln "Spider-Man No More" av Stan Lee och John Romita Sr. Egentligen är det inte så mycket själva storyn i sig, även om den är väldigt bra, som jag tycker är det klassiska serieögonblicket här, det kommer en fantastisk splash-page där Peter Parker har bestämt sig för att ge upp livet som Spider-Man och i en mörk New York-gränd slänger han dräkten i en soptunna och går därifrån.

Det här är en av mina absoluta favoritbilder från en serietidning över huvudtaget. Den är fantastiskt snygg och samtidigt en rätt dyster och mörk stämning över sig, något jag tycker Romita uppnår detta med rätt små och enkla medel.

Sam Ramis film Spider-Man 2 bygger i rätt stor utsträckning på händelserna i Amazing Spider-Man #50 och har dessutom en scen som nästan är en exakt kopia av just den här scenen.




tisdag 9 december 2008

"One punch!"


Detta klassiska serieögonblick är inte bara klassiskt, det är också förbaskat roligt. I Justice League #5 1987 bråkar Guy Gardner med Batman och vem som ska vara ledaren för denna nya version av Justice League. Hetlevrad som han är så tappar Guy humöret och slår Batman i ansiktet med en rak höger, vilket Batman tar ganska oberört. Nu är det Batmans tur och med ett enda slag däckar Guy som sedan ligger totalt utslagen på golvet. Reaktionerna från det övriga JL-medlemmarna är obetalbara! Särskilt Blue Beetle som står och gapskrattar och ropar "One punch, one punch!". Klassiskt! JM DeMatteis och Keith Giffen visste verkligen vad de gjorde på sin run av Justice League/Justice Leauge International.

I år har också stora delar av Justice Leauge International kommit ut i fina trades. Just nu finns tre stycken ut. Kan vara en fin julklapp till dig själv eller till någon annan som gillar serier.

söndag 7 december 2008

Veckans serier - vecka 49

Marvels: Eye of the Camera #1 ("Chapter 1: Just One Little Thing")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Kurt Busiek
Illustratör: Jay Anacleto

Marvels: Eye of the Camera är en fristående uppföljare till Kurt Busiek och Alex Ross klassiska Marvels från 1994. Jag har tvyärr inte läst Marvels så jag vet inte hur denna uppföljare står sig eller hur den passar ihop med originalet. Men att ha läst Marvels eller inte är inget som är nödvändigt för att kunna hänga med i den här historien.

Eye of the Camera tar sin början dagarna före en viss rymdfärd som gjorde fyra vanliga människor till superhjältar. Vi får följa fotografen Phil Sheldon och uppleva Fantastic Fours första framträdande och den efterföljande vågen av nya superhjältar i New York och världen genom hans ögon.

Att Kurt Busiek låter oss följa händelserna genom en vanlig man och inte någon superhjälte tycker jag är en av de stora styrkorna i Marvels: Eye of the Camera. Man får något av ett grodperspektiv på Marvels klassiska hjältar och Busiek lyckas också fånga känsla förändring som New York upplever i och med superhjältarnas ankomst och New York-bornas reaktioner på detta. Busiek gör också ett bra jobb genom att parallellt med dessa händelser också fokusera på Sheldons privatliv och det blir en intressant läsning att se hur Sheldon tacklar dels världsomspännande förändringar men också lika omfattande förändringar på det privata planet. Det är väldigt snyggt och bra skrivet och det är bara att applådera Busiek för ett fantastiskt välskrivet nummer.

Alex Ross är visserligen inte inblandad i den här uppföljaren men Jay Anacleto gör ett strålande jobb med sina illustrationer i Ross frånvaro. Det här är lätt veckans bäst illustrerade serietidning. Marvels: Eye of the Camera har redan blivit en ny favorit för mig och jag väntar med spänning på nästa nummer.

fredag 5 december 2008

Supermans död och återkomst

Eftersom frågan om hurvidare Batman nu är död eller inte så tänkte jag att det kunde vara passande att som nästa klassika serieögonblick ta upp Supermans hädanfärd 1992 efter en massiv fight mot monstret Doomsday i centrala Metropolis.

Hela historien utspelade sig i samtliga då publicerade Superman-serier: Action Comics, Adventures of Superman, Superman: Man of Steel och Superman och gav upphov till några nya karaktärer som fortfarande kvar, som t.ex. Cyborg-Superman som vi senast kunde se i Sinestro Corps War och Superboy, som ju dog under händelserna i Infinite Crisis.

Storyn avslutas senare under hösten 1993 med att Superman återuppstår från det döda och bevisar att döden är långt ifrån något beständigt i seriernas värld.

Lite kuriosa med den här händelsen, i alla fall för oss här i Sverige, var att jag minns att TV-nyheterna rapporterade om händelsen, vilket måste ha varit första gången som svensk TV raporterat nyheter från serievärlden.

onsdag 3 december 2008

1974: Wolverine gör entré

"I'm the best there is at what I do, but what I do isn't very nice." -Wolverine

Med läkefaktor, adamantiumskelet, gryma sylvassa klor och en bakgrundshistoria som man ibland får huvudvärkt av att försöka reda ut. Men det gör inget! Wolverine is the best there is at what he does, och han gör det jäkligt bra redan då han gjorde sin debut i Incredible Hulk #180 (1974) då han lade sig i en fight mellan Hulk och Wendigo.

Wolverine skapades av Len Wein och John Romita Sr., men den klassiska looken för Wolverine är idag nog mer förknippad med den Dave Cockrum tog fram till Giant Size X-Men #1 (1975) Då Wolverine går med i X-Men. Sedan dess har Wolverine alltid varit en favoritkaraktär bland fansen. Genom åren har det blivt många story arcs om Wolverine och under nästa 2009 så kommer en långfilm om Wolverines ursprung med Hugh Jackman i huvudrollen på biograferna.

Vill du läsa några bra storys med Wolverine så rekomenderar jag bland annat Wolverine: The Origin och Weapon X.

söndag 30 november 2008

Veckans serier - vecka 48

Batman #681 ("Batman R.I.P. Finale: Hearts In Darkness")
Förlag: DC Comics
Författare: Grant Morrison
Illustratör: Tony S. Daniel

Det har varit mycket snack om Grant Morrisons Batman R.I.P. och nu när storyn har kommit till slutet så kan jag kan jag säga att om man gillar Batman så är Batman R.I.P. inte, i min mening, värt besväret att läsas. Det är egentligen ganska konstigt då Morrison senaste projekt, All-Star Superman, skapade en av de bästa Superman-historier som gjorts på senare år och visade att Morrison verkligen förstod vad Superman egentligen handlade om. Detta tycker jag inte kan sägas om Batman R.I.P.

Egentligen är det inte direkt historien det är fel på, som är halvbra. Det som är felet är Morrison här förvrider att det som gör Batman till den han är, vilket blir totalt fel och mer än en gång när jag läste det här numret så tänkte jag "Vad i helvete!?". Hans tolkning av Jokern är bara helt fel och framstår här som en fullständigt psykotisk vetvilling och inte den nemesis till Batman som han verkligen är. Att sedan också ta tillbaka Bruce Waynes far, Thomas Wayne, från de döda och göra honom till en riktigt skit är ytterligare ett fullständigt idiotiskt initiativ av Morrison.

Att DC Comics överhuvudtaget låter Morrison skriva en sån här historia som inte behandlar en av företagets mest kända karaktärer med den respekt sin den förtjänar känns väldigt konstigt. Med tanke på framgångarna med de två senaste Batman-filmerna och att intresset för Batman är högre än på mycket länge så finns det ingen anledning till att ta död på Bruce Wayne/Batman. Det hela börjar lukta reklamjippo i stil med då man tog död med Superman i mitten av 90-talet bara för att återuppliva honom ett halvår senare.

Sammanfattningsvis så har Batman R.I.P. varit en halvdan story arc med en hel del idiotiska detaljer och omskrivningar av vad som gör Batman till den han är. Mitt tips är att vi inom ett år kommer att få se en retcon som kommer att eliminera dessa händelserna och återställa kontinuiteten till vad den var innan Batman R.I.P. började. Att ersätta Bruce Wayne som Batman med någon annan är som sagt fullständig idioti och kommer aldrig att funka. Batman är så mycket mer än bara en person i mask och mantel.

torsdag 27 november 2008

Marvel Super Heroes Secret Wars













Marvel Super Heroes Secret Wars, eller bara Serect Wars som den kanske är mer känd som, skriven av Jim Shooter och illustrerad av Mike Zeck blev den första stora crossovern i serietidningssammanhang. Crossovers hade visserligen funnits långt tidigare, men då oftast bara under två-tre nummer eller så. I Secret Wars satsade Jim Shooter stort och resultatet blev en 12-delar lång miniserie (från maj 1984 till april 1985) och i stort sett samtliga Marvel-karaktärer vid den tiden var med på ett hörn.

Det kanske enskilt mest minnesvärda ögonblicket i Secret Wars är när Spider-Man i Secret Wars #7 byter den gamla röda och blå färgade dräkten till en ny svart dräkt, den som senare kommer att ställa till med en hel del problem för vår käre väggkrypare och senare också ge upphov till Venom.

Secret Wars kanske inte var så omskakande för Marvel-universumet på samma sätt som senare stora crossovers, men då den var först så tycker jag att den har en given plats som milstolpe i seriehistorien och som ett klassiskt serieögonblick.

tisdag 25 november 2008

Klassiska serieögonblick 1

Igår hade Comicbookresources.com en topp-25 lista över de bästa striderna i serier. Inspirerad av detta så har jag bestämt mig för att i några månader framöver lyfta fram, i mitt tycke, klassiska serieögonblick från DC och Marvels långa historia. Först ut av dessa klassiska serieögonblick är det som kan sägas ha skapat hela superhjältegenren, men också den moderna serieindustrin.

Allt började den 30 juni 1938, tidningen hette Action Comic #1 och figuren på omslaget, lyftandes en bil, skulle komma att förändra världen. Hans namn var Superman och i år är det exakt 70 år sedan han gjorde sin debut i Action Comics.

söndag 23 november 2008

Veckans serier - vecka 47

The Brave and the Bold #19 ("Without Sin, Part One")
Förlag: DC Comics
Författare: David Hine
Illustratör: Dougie Braithwaite

I The Brave and the Bold #19 paras Green Lantern ihop med en av mina favoritkaraktärer, den mystiske Phantom Stranger för en historia som blandar Science fiction med magic och mysticism. En blandning som till en början kan verka underlig, men jag tycker David Hine har lyckats få ihop båda delarna till en bra historia där spänningen och mystiken som byggs upp och behålls genom hela numret.

Dougie Braithwaites illustrationer i det här numret är riktigt bra. Ser väldigt snyggt ut, men på vissa ställen kan jag tycka att Briathwaites stil inte riktigt passar för karaktären. Jag tänker då främst på Green Lantern, som jag ibland tycker få onödigt kantiga former. Möjligen kan detta bero på tidsbrist och att Braithwaite inte hade tid att vara lika detaljerad i de bilder jag småstör mig på. Däremot är Briathwaites stil som klipt och skuren för Phantom Stranger. Jag tror aldrig jag har sett Stranger så här snyggt gjord någonsin och Braithwaites illustrationer hjälper verkligen till att framhäva den mystik som finns runt Phantom Stranger.

På det stora hela så tycker jag att Brave and the Bold #19 är ett starkt och bra nummer. Inte direkt mindblowing eller så, men en bra historia (hittills ska tilläggas, det är en del två också) och ett bra spel mellan de två huvudkaraktärerna. Rekomenderas!

Thunderbolts #126 ("Burning Down the House, Part One")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Andy Diggle
Illustratör: Roberto De La Torre

Jag kan ärligt säga att jag inte ägnat Thunderbolts särskilt mycket tid, bara läst ett par nummer av titeln. Men den här månadens nummer har det snackats en hel del om i olika diskussionsgrupper på nätet. Anledningen är att historien som börjar i detta nummer utspelar sig efter Secret Invasion som ju har en månad kvar och vi vet ännu inte hur den arcen slutar. Jag måste säga att inte riktigt förstår varför Marvel inte väntar med det här nummret till efter det att Secret Invasion är slut. Men efter att läst numret så kan jag säga att Andy Diggle, som skrivit nummret, lyckas undvika att göra några större avslöjande om hur Secret Invasion slutar. Istället ger han små glimtar och ledtrådar till vad som händer utan att för den sakens skull avslöja för mycket.

Men det som verkligen gör det här nummret läsvärt är Diggles sätt att handskas med karaktärerna. Från Norman Osborns subtila manipulationer (får en att tänka McCarthys häxjakt på kommunister) till Bullseyes eller Venoms minst sagt instabila psyken. Thunderbolts består ju av ett gäng superskurkar med varierande grad av psykisk obalans och Diggle har, trots att det här är hans första nummer på Thunderbolts, fått karaktärerna helt rätt.

Thunderbolts har, i och med detta nummer, gått ifrån en serie som jag inte brydde mig så mycket om till något av en favorit på Marvel-sidan just nu. Detta under förutsättning att Diggle och De La Torre lyckas behålla samma nivå av spänning och kvalité i kommande nummer.

onsdag 19 november 2008

Bloggtips: Weltklasse Serier

Här kommer ett tips på en serieblogg som jag tack vare Junkultur fick upp ögonen för, stort tack för det. Weltklasse Serier tycker jag verkar vara en riktigt bra serieblogg så kolla in den när ni har tid!

tisdag 18 november 2008

Extra recension: The Eternals Annual #1

Eternals Annual #1 ("True Believers")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Fred Van Lente
Illustratör: Pascual Alixe

Jag lovade ju att jag skulle fixa en recension av Eternals Annual #1 när jag väl fått tag på serien. Nu har jag det och jag håller vad jag lovar så här kommer en rykande färsk recension av numret.

På det stora hela så Eternals Annual #1 något av en besvikelse. Visst, storyn är det egentligen inget fel, faktum är att den är rätt bra men jag hade förväntat mig något mer. Fred Van Lente (en ny bekantskap) gör en rätt bra historia med en hel del action, men jag stör mig en aning på hans försök till humoristiska kommentarer som jag inte tycker funkar särskilt bra. Eller rättare sagt, vissa av dem funkar rätt ok men allt som oftast urartar det till dålig slapstick-humor. Jag har inget emot Van Lentes försök att få in humor i Eternals, så länge det görs bra och inte slutar i plumpa skämt och gags.

En annan sak som inte heller funkar särskilt bra är Pascual Alixes illustrationer som då och då ser ok ut men som oftast är ser rätt platt och händelselöst ut. Det är en bra bit ifrån vad Daniel Acuna åstadkommer i den vanliga Eternals-serien.

Förutom huvudstoryn i Eternals Annual #1 så bjuds vi också på två saker som den här serien gott hade kunnat vara utan. Dels en faktasida om the Young Gods som Eternals slåss mot i hvudstoryn. Uppenbarligen har den sidan ett par år på nacken för den är tecknad i en stil som känns minst tio-femton år gammal och känns inte alls bra tecknad. Dels så får vi också med ett av Jack Kirbys nummer från den första Eternals-serien (#7, 1977). Vad det numret har här att göra, mer än som utfyllnad eller som introduktion till Eternals för nya läsare, är lite av ett mysterium för mig för den har knappt något att göra med huvudstoryn.

söndag 16 november 2008

Veckans serier - vecka 46

JSA Kingdom Come Special: Superman #1
Förlag: DC Comics
Författare: Alex Ross
Illustratör: Alex Ross

JSA Kingdom Come Speical: Superman #1 är en djupdykning i Superman of Earth-22, alltså de ställe där händelserna Mark Waids och Alex Ross fantastiska Kindom Come utspelade sig. Ni som hängt med i Justice Society of America de senaste månaderna vet att Geoff Johns gör något av en fortsättning på Kingdom Come, kallad Thy Kingdom Come. Jag tänker inte gå in mera på de händelser som leder upp till Thy Kingdom Come eller till denna one-shot, eftersom jag då skulle skulle behöva skriva en mindre avhandling. Vill ni veta så läs själva.

Hur som helst, JSA Kingdom Come Speical: Superman #1 var lätt veckans bästa serie. Alex Ross, som här både har skrivt storyn och gjort illustrationerna, har gjort ett fantastiskt bra jobb. Har man som läsare tidigare läst Kingdom Come så tror jag man kommer uppskatta den här one-shoten mer än annars, då Ross vävt in flera trådar från just Kingdom Come in den här historien.

Men det som verkligen lyfter den här serien är Ross illustationer. Det var länge sedan jag såg en serie som illustrationsmässigt ens kommer i närheten av vad Ross får fram här. Helt underbart! Att Ross sedan använder sig av två olika stilar för att särskilja de delar som skildrar händelser på Kingdom Come och de som utspelar sig i nutid kanske inte nyskapande, men han gör det fantastiskt bra. Så har ni läst Kingdom Come och kanske även några av de senaste numren av Justice Society of America så rekomenderar jag verkligen denna one-shot.

Jag hade också tänkt ha en recension av Eternals Annual #1 den här veckan, men tyvärr så har jag inte fått tag på den serien ännu. Får jag tag på den så lovar jag att lägga upp en recension av den så fort som möjligt.

söndag 9 november 2008

Veckans serier - vecka 45

Ultimatum #1 ("Chapter One: Three Kings")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Jeph Loeb
Illustatör: David Finch

Så var det då dags för Ultimatum. Marvel har i ett par månader nu byggt upp till denna event som tycks lova antingen en fullständig ombildning av Ultimate-universumet eller dess död. Vilket det blir lär vi nog bli varse om i kommande nummer. Hur som helst så börjar Ultimatum stort. Innom loppet av 15 sidor så har tre X-Men, två Ultimates och en medlem av Fantastic Four till synes mist livet när en stor katastrof drabbar New York. På sista sidan i detta nummer avslöjas hjärnan bakom katastrofen, något som spolieras en aningen eftersom Marvel använt den här sidan i sin marknadsföring för Ultimatum.

Jeph Loeb skrev ju tidigare i år The Ultimates 3, en miniserie som jag inledningsvis hyllade men som senare föll rätt så platt. Därför var jag först lite tveksam till vad Loeb skulle kunna tänkas hitta på i Ultimatum. Men han gör här faktiskt ett riktigt bra jobb. Karaktärer, tempo, m.m. känns solit. Men trots en starkt start så känner jag mig ändå lite tveksam till Ultimatum, just med tanke på Loebs arbete på The Ultimates 3. Det känns och ser lovande ut, men jag vill nog helst läsa ett eller ett par nummer till innan jag säger något definitivt om Ultimatum.

Avslutningsvis tänkte jag snabbt beröra en annan stark aspekt av Ultimatum, nämligen David Finch illustrationer som är fantastiska. Hans New York-bilder i början är fulla av liv och detaljer och när sedan katastrofen slår till så bjuder han på en del riktigt maffiga bilder. Riktigt härligt att se.

Trinity #23 ("What Paris Should Be Like")
Förlag: DC Comics
Författare: Kurt Busiek
Illustratör: Mark Bagley

Det var ett tag sedan jag senast recenserade ett nummer av Trinity här på Seriehyllan, någon gång i juli visst. Nu är Kurt Busiek och Mark Bagley framme vid nummer 23 och jag måste säga att även om jag inte följer serien varje vecka så är Trinity långt mycket bättre än DC:s senaste veckovis utgivna serie, fiaskot Countdown to Final Crisis.

För där Countdown to Final Crisis var extremt splittrad, saknade tempo och kändes allmänt värdelös så är Trinity inget av detta. Den har en tajt historia, ett rasande tempo och känns långt ifrån värdelös. Dessutom så funkar både huvudstoryn och backup-storyn väldigt bra och kompleterar varandra strålande. Det verkar som om DC verkligen har tagit lärdom av fiaskot med Countdown och lärt sig av misstagen man gjorde där. Resultatet är en väldigt bra serie som verkligen funkar att ges ut veckovis. Bra jobbat DC och bra jobbat Kurt Busiek och Mark Bagley!

onsdag 5 november 2008

DC lägger ner Batman-titlar

Grant Morrison avslutar i slutet av den här månaden sin Batman R.I.P.-story i Batman, vilken tycks lova stora förändringar av Batmans och denne omgivingar. Vad dessa förändringar kommer att innebära återstår att se men idag så meddelade DC Comics att tre stycken Batman-relaterade tidningar: Robin, Nightwing och Birds of Prey kommer att avslutas i februari. Om det innebär ett definitivt slut för titlarna eller om DC planerar en re-launch av samtliga tre återstår att se. Personligen tycker jag det känns tråkigt att DC tar det här beslutet, särskilt när det gäller Robin och Nightwing som ganska konstant har levererat bra storys sedan början. Detta, plsu att alla tre serier säljer rätt ok, gör att jag tror att DC planerar en re-launch.

Läs om det hela på Newsarama.com.

söndag 2 november 2008

Veckans serier - vecka 44

Eftersom jag varit borta under större delen av helgen så har jag inte hunnit med att gå igenom veckans serieskörd ordentligt. Så den här veckan blir det bara en recension, dock av en riktigt bra tidning. Mycket nöje!

Final Crisis: Rage of the Red Lantern #1 ("Prologue: Blood Feud")
Förlag: DC Comics
Författare: Geoff Johns
Illustatör: Shane Davis

Det börjar närma sig nu, nästa års stora event oss DC, nämligen Blackest Night som jag tjatat om ett par gånger här på Seriehyllan. Rage of the Red Lanterns, som tar sin början i denna one-shot (och senare fortsätter i vanliga Green Lantern) ska ses som en prolog till Blackest Night.

I Rage of the Red Lanterns ska Hal Jordans ärkerival Sinestro transporteras till sin hemplanet Kourugar för att avrättas för sina brott under Sinestro Corps War. Hal får, tillsammans med ett gäng andra Lanterns, i uppdrag att föra Sinestro till Kourugar. Men allt går inte som planerat då de nya Red Lanterns vill ha ett ord med i leken också.

Geoff Johns idéer om ett emotionellt färgspektrum som ger kraft åt de olika Lanterna börjar här att verkligen utkristallisera sig. Hittills har vi sett gröna, gula, lilla och röda lanterns. För en ny läsare av Green Lantern låter det här säkert rätt underligt och också lite löjligt, men har man hängt med i Green Lantern sedan Johns började skriva så kan man inte undgå att Johns idéer passar perfekt i Green Lanterns värld. Så är du ett fan av I och väll hänga med i svängarna fram till Blackest Night så rekomenderar jag starkt Rage of the Red Lanterns.

torsdag 30 oktober 2008

Grath Ennis Preacher blir film!

Intressanta film- och serienyheter idag. Garth Ennis prisbelönade serie Preacher ska bli film. Regin kommer Sam Mendes att stå för, vilket låter lovande med tanke på hans tidigare filmer, särskilt serietidningsbasserade The Road to Perdition. Tyvärr så finns än så länge inget manus eller när filmen kan tänkas komma. Kort sagt den befinner sig just nu väldigt mycket i vad man i filmretsar brukar kalla för development hell. Så filmen kan lika gärna bli gjord som hamna i skräpkorgen. Så vi får väl alla hoppas att filmen blir gjord. Tills dess så lovar jag att läsa igenom Preacher, något som jag inte gjort ännu. Lite mer info finns att hämta på Newsarama.

söndag 26 oktober 2008

Veckans serier - vecka 43

Final Crisis #4 ("How To Murder Earth")
Förlag: DC Comics
Författare: Grant Morrison
Illustatör: J.G. Jones, Jesus Merino, Carlos Pacheco

Grant Morrison har nu kommit ungefär halvvägs igenom Final Crisis och till skillnad från Marvels Secret Invasion, som jag mer eller mindre har skippat numera, så har Final Crisis bjudit på trevlig och spännande läsning. I det här numret får vi se hur the Anit-Life Equation sprider sig över världen och hur DC:s hjältar för en till synes hopplös kamp för att rädda världen.

Grant Morrison skriver ju just nu som bekant också storyn Batman R.I.P. i Batman en story som, nu när den närmar sig sitt slut, jag fortfarande har väldigt blandade känslor kring. Några sådana känslor har inte när det gäller Final Crisis, men jag tycker att Morrison bör ha en växel till att lägga i inför de sista tre numren av serien, vilket jag också tror att han kommer att göra.


Thor: The Truth of History
Förlag: Marvel Comics
Författare: Alan Davis
Illustatör: Alan Davis

Alan Davis är lite av en legend inom seriebranschen. Han är kanske mest känd som illustatör och har bland annat jobbat med Alan Moore på dennes klassiska run på Captain Britian. Men Davis har också skrivit ett antal serie också och i Thor: The Truth of History så tar han sig an att både skriva och illustrera denna one-shot.

Storyn tar sin början vid pyramiderna vid Giza där två arkeologer diskuterar Sfinxens ursprung där den ene menar att Sfinxen är betydligt äldre än pyramiderna. Ur detta får vi ta del av en historia där Thor tillsammans med två andra asagudar beger sig till antikens Egypten för att hämta hem Volstagg, som råkat hamna där av misstag.

Alan Davis bjuder oss här på en rätt trevlig historia och fylld av nostalgivibbar, inte minst tack vare Davis illustationer. Jag tycker att Thor: The Truth of History är en helt ok one-shot med lite klassisk feel, så gillar man Thor så tror jag man kommer att gilla den här också.

söndag 19 oktober 2008

Veckans serier - vecka 42

Young X-Men #7 ("The Other")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Marc Guggenheim
Illustratör: Ben Oliver

Ibland när man läser nya serietidningar så undrar vad i hela friden de inblandade egentligen tänkte på och varför igen, så att säga, drog i handbromsen innan tidningen gått i tryck. Just detta hände mig den här veckan när jag bestämde mig för att testa senaste numret av Young X-Men. Det är sällan jag blir förbannad då jag läser serier, men nu blev jag det. Vad i helsike tänkte editorn Daniel Ketchum på då han godkände de här numret för tryck!? Marc Guggenheims story är väl hyfsad, även om det finns element i storyn som jag inte gillar. Det räckte väl med en Krakoa så varför ska vi helt plötslig ha flera stycken? Underligare blir det när fighten mot Krakoa(s) mer eller mindre är en sidohandling och inte har särskilt mycket att göra med storyn egentliga premiss.

Men vad som verkligen drar ner betyget på det här numret är Ben Olivers illustrationer. Det ser ofärdigt ut och det hela avrundas med en färgpalett som kraftigt domineras av lila och rosa. Kort sagt, det ser gräsligt ut! Nej, teamet bakom Young X-Men får verkligen ta sig i kragen till kommande nummer och lyfta standarden rejält om jag ska läsa fler nummer av tidningen. För tillfället så avråder jag er bestämt från att köpa Young X-Men. Lägg pengarna på någon annan, bättre tidning.

Titans #6 ("Together, Together Forever")
Förlag: DC Comics
Författare: Judd Winick
Illustatör: Julian Lopez

Judd Winick som författare är lite som en jojo. Han blandar fantastiska arbeten som The Trials of Shazam med mindre bra insatser. Hans första story arc på Titans som avslutas i och med detta nummer ligger någonstans mitt emellan. Storyn om Ravens demoniska halvsyskon har varit rätt ok, även om allt kanske inte har varit på topp. Dessutom har det varit trevligt att se de klassiska medlemmar av Teen Titans tillsammans igen. Tyvärr bjuds det inte på några riktiga höjdpunkter. Ravens kamp med sig själv är stort sett det enda och funkar relativt bra, även den kampen börja kännas gammal och har gjorts bättre tidigare (t.ex. av Marv Wolfman och Geroge Perez i början av 80-talet).

Julian Lopez illustrationer funkar bra och det ser snyggt ut. För det mesta i alla fall för ibland ser det lite spretigt och halvfärdigt ut, något jag inte såg något av i Lopez arbete på Batman and the Outsiders tidigare. Hur det kommer sig kan jag inte svara på, men det skulle kunna bero på tidspress. Sammanfattningsvis kan man säga att Titans #6 är ett lite knaggligt nummer med sina skavanker, men ändå hyfsat ok. Detsamma kan också sägas om hela denna första story arcen.

måndag 13 oktober 2008

Skärpning DC! Börja animera mera!


Efter att hört en hel del bra om Marvels nya animerade TV-serier Spectacular Spider-Man och Wolverine and the X-Men så beslöt jag mig idag för att ta en närmare titt på några av avsnitten i respektive serie för att se om de är så bra som ryktet har gjort gällande.

Det som slår mig först är att DC, som tidigare gett oss högkvalitativa animerade serier som Batman: TAS, Superman: TAS och Justice League, nu har blivit ordentligt förbisprungna av Marvel vad gäller animerade TV-serier basserade på sina karaktärer. Under samma period som DC fått fram Superman vs. Doomsday, Batman: Gotham Knight och Justice League: New Frontier så har Marvel släppt Doctor Strange, Invincible Iron Man, Ultimate Avengers 1 och 2 samt de två ovan nämnda TV-serierna. Dessutom läste jag i förra veckan att en helt ny animerad TV-serie med The Avengers ska börja produceras. Det råder attslå ingen som helst tvekan om vem som är kungen i det här fallet, så skärpning nu DC! Sätt igång och producera några nya animerade TV-serier. Varför inte ge Green Lantern en egen TV-serie, eller varför inte The Flash?

Nåja, tillbaka till själva huvudämnet. Om vi börjar med Spectacular Spider-Man så är den här serien bra mycket bättre än den tidigare Spider-Man TV-serien från 2003 som jag tyckte såg gräslig ut. Här är det enkel, snygg och effektiv animation som gäller och det ser riktigt bra ut. I stort sett det enda jag har att klaga på är att vissa av rösterna inte är helt rätta och att vinjettmusiken verkligen kunde ha varit bättre.

Wolverine and the X-Men har, till skillnad mot Spectacular Spider-Man, en lite mer vuxnare ton och den är också i mitt tycke den snyggaste och bästa animerade versionen av X-Men någonsin. Rösterna är riktigt bra och storyn i första avsnittet känns också väldigt lovande för de kommande avsnitten. Nu kan väl kanske hoppas på att någon svensk kanal köper in serien, men det är väl att hoppas på för mycket att dom ska behålla originalrösterna...

söndag 12 oktober 2008

Veckans serier - vecka 41

Final Crisis: Revelations #3
Förlag: DC Comics
Författare: Greg Rucka
Illustratör: Philip Tan

Final Crisis: Revelations har hittills varit rätt trevlig och intressant läsning, och fortsätter å även i det här numret. The Spectre har jag alltid sett som en intressant karaktär, men den senaste versionen av The Spectre, med den f.d. Gotham-snuten Crispus Allen som värd för guds hämnade ängel tycker jag inte fått någon egentlig chans att utveckas som karaktär, i alla fall inte förrän nu. En intressant sak med Final Crisis: Revelations är att Greg Rucka här fortsätter att utveckla ett av de mest intressanta koncepten som kom till i och med 52, dvs. the religion of crime. Plötsligt så blev Intergang så mycket mer intressantare än vad de varit tidigare.

I det här numret har Cain återuppstått (i Vandal Savage skepnad) och beväpnad med Spear of Destiny så är han ute efter att göra upp med The Spectre, eftersom det var Spectre som förvisade honom efter det att han begått historiens första mord.

Final Crisis: Revelations innehåller en hel del olika religiösa motiv och jag kan tänka mig att all inte tycker det är kul eller intressant att läsa om sådant, eller har de förkunskaper som Rucka till viss del förutsätter att läsaren har. Nu är jag långt ifrån religiös, men jag är lite svag för mystik och det övernaturliga. Dessutom skriver Greg Rucka väldigt bra och Final Crisis: Revelations är helt klart en mycket välskriven och vältecknad historia.

Invincible Iron Man ("Part 6: Irrational Actors")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Matt Fraction
Illustratör: Salvador Larroca

Innan det här numret så hade jag inte läst något nummer av Invincible Iron Man förutom seriens första nummer. Jag kommer ihåg att jag tyckte att den var bra skriven och också bra tecknad. Så när jag nu plockade upp nummer 6 i serien så var det för att se om Fraction och Larroca fortfarande gjorde ett bra jobb med Iron Man. Visst, det kanske inte är det smartaste att bara läsa första och sista delarna i en story arc med det gjorde i alla fall att jag blev väldigt nyfiken på vad som hände där emellan, vilket betyder att jag nog kommer att köpa TPB:n när den kommer ut. För den här storyn känns bra, även om den kanske inte är i samma klass som Warren Ellis Extremis-arc (Iron Man #1-6, 2005) så tror jag inte den är långt efter.

Varför tror jag det? Tja, jag tror mycket ligger i storyns bad guy, Ezekiel Stane. Bara de två nummer som jag har läst i serien får mig att vilja veta läsa mer och se vad som händer mellan honom och Tony Stark/Iron Man. Helt klart en av de mer intressanta ny bad guys som Marvel lanserat i sina titlar i år.


söndag 5 oktober 2008

Veckans serier - veckan 40

Venom: Dark Origin #3
Förlag: Marvel Comics
Författare: Zeb Wells
Illustratör: Angel Medina

Jag hade höga förväntningar på Venom: Dark Origin när första numret kom. Venom har alltid varit en bad guy som jag gillat och jag tyckte det skulle bli kul att läsa en ny, mer djupgående historia om hans ursprung. Men av lite olika anledningar fick jag aldrig tid över att läsa det första eller det andra numret. Nu inför det tredje så har jag läst dem, jag måste säga att jag blev rätt besviken. Även om det tar sig lite gran i det här numret i och med att Venom äntligen gör entré så är det långt ifrån vad jag hade förväntat mig.

Problemet ligger i två saker som jag ser det. Dels i att Zeb Wells inte bidrar med något nytt till Venoms origin utan bara bjuder på sådant vi redan visste. Dels att jag inte bryr mig om Wells version av karaktären Eddie Brock för fem öre. Det hela slutar, i alla fall för mig, i platt fall för Venom: Dark Origin. Man hade chansen att göra något bra, att riktigt utforska Eddie Brock och Venom, men istället bjuds man på gammal skåpmat.

Vixen: Return of the Lion ("Predators")
Förlag: DC Comics
Författare: G. Willow Wilson
Illustatör: CAFU

Vixen: Return of the Lion är en ny miniserie i fem delar med den hjältinnan Vixen i huvudrollen. Ni som följt de senaste händelserna i Justice Leauge of America känner säker till Vixen och hennes nuvarande problem med sina djurkrafter. Den här miniserien däremot inget med dessa händelser att göra utan är helt fristående från de.

Premissen för denna miniserie är ganska enkel och inte direkt originell. Efter ett tillslag mot Intergang (ett multinationellt brottsyndikat och också religös sekt) hittar Vixen bevis för att mannen som dödade hennes mor fortfarande lever så hon beger sig tillbaka till sitt hemland i Afrika för att utkräva hämnd. Men riktigt så enkelt som Vixen fört trott att det skulle vara är det inte...

Av någon anledning verkar det vara rätt svårt i seriebranschen att få till bra serier med kvinnliga protagonister. Jag vet inte varför men de tycks ofta blanda väldigt bra nummer med väldigt dåliga. Vixen: Return of Lion hör, i alla fall efter detta första nummer, till den tidigare kategorin. Här finns potential till en riktigt bra historia, så frågan är om Willow Wilson lyckas ta till vara på dessa i kommande nummer eller inte.

Signaturen CAFU som står för illustrationerna i den här serien är en ny bekantskap och jag vet än så länge inte riktigt vad jag tycker om hans stil. Överlag så är det riktigt bra och passar Vixen perferkt. Men hans stil passar mindre bra till andra hjältar. Superman och Batman som är med i på de första tre-fyra sidorna ser konstiga ut.

Kort sagt ett rätt lovande första nummer och lyckas Willow Wilson och CAFU att leva upp till den potential som jag ser i storyn så kommer jag nog att fortsätta följa Vixen: Return of the Lion.

tisdag 30 september 2008

Legion of Super-Heroes skrotas!

Nåja, inte helt men nästan. Det är den pågående serien Legion of Super-Heroes som för tillfället skrivs av Jim Shooter som läggs i malpåsen efter nummer 50. Men DC har uppenbarligen stora planer för The Legion, om man får tro Newsarama.com, efter det att Legion of Three Worlds har tagit slut men riktigt vad dessa planer är framgår inte av artikeln.

Trist att
Legion of Super-Heroes tar slut snart, men jag förstår ändå varför DC tar beslutet av lägga ner tidningen. Ända sedan Mark Waid lämnade över till Tony Bedard efter nummer 30 så kvalitén varit nedåtgående och Jim Shooters nuvarande run på tidningar har aldrig riktigt kommit någon vart utan har mer eller mindre stått och stampat på samma ställe i tio nummer. Så låt oss hoppas att DC använder det här uppehållet till få till något riktigt bra för The Legion. Får jag önska så skulle jag vilja se Geoff Johns och Gary Frank arbeta på en ny Legion-tidning. Johns har ju flera gånger visat att han vet hur man ska skriva bra Legion-äventyr. Frågan är bara om han inte har tillräkligt många projekt igång redan. Men man kan ju alltid hoppas...

lördag 27 september 2008

Veckans serier - vecka 39

Angel: Revelations #5 ("Graduation/Ascension")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Roberto Aquirre-Sacasa
Illustratör: Adam Pollina

Det är verkligen synd att den här serien nu har kommit till sin sista del. Angel: Revelation har varit något av det bästa från Marvel som man har kunnat läsa på senare tid. Robert Aguirre-Sacasa har verkligen tagit karaktären Angel och gett honom, och hans origins-historia, ett djup som inte funnits där tidigare. Kort sagt en fröjd att läsa. Något annat som varit en fröjd i Angel: Revelations är Adam Pollinas illustrationer. De har varit helt fantasitiska occh jag måste säga att flera av bilderna i detta nummer fick mig verkligen att tänka "Wow". Jag kan knappt bärga mig tills den här serien kommer ut i en snygg TPB eller HC så definitivt ska inhandlas.

Flash Gordon ("The Mercy Wars Chapter One: Blast Off!")
Förlag: Ardden Entertainment
Författare: Brendan Deneen
Illustratör: Paul Green

Läser man den här nya Flash Gordon-serien från Ardden Entertainment och förväntar sig något i still med filmen från 1980 så tror jag man kommer att bli en aningen besviken. Detsamma gäller om man förväntar sig en klassisk tolkning av Flash. Brendan Deneen och Paul Green har här gjort en hel del ändringar av både historien och karaktärerna för att uppdatera den till det 20:e århundradet. Flash är här t.ex. professor vid Yale universitetet och Dale Ardden är CIA-agent.

Personligen tycker jag Deneen och Green är på rätt väg här, även om det är lite för tidigt för att dra några sådana slutsatser utan man får nog ge tidningen ett par nummer på sig, men av det lilla man ges här så känns det bra mycket bättre än den rätt patetiska TV-serien som kom förra året.

torsdag 18 september 2008

The Force has been Unleashed!

Igår fick jag något med posten som jag väntat på i lite drygt en månad. Nämligen Star Wars: The Force Unleashed till XBox 360. Efter ett par timmars spelande igår så kan jag säga att det är ett bra spel, inte lika bra som jag förväntat mig, men ändå helt ok. Mitt största problem med spelet är kameran som inte fungerar helt smärtfritt, det kan t.ex. vara svårt i visa situationer att se var fienderna är. Men med lite träning så går ändå riktigt bra. På plussidan så är grafiken fantastisk, jag tror inte jag har sett ett Star Wars någonsin som är så här snyggt. The Force, som ju är ens verkliga arsenal i det här spelet är imponerande och man hittar ständigt nya användningsområden för den. Att använda Force Grip för att slänga fiender i väggar eller över stup är bara början. Betyget till Star Wars: The Force Unleashed blir en trea av fem möjliga.

tisdag 16 september 2008

Julklappstips. Redan...?

Igår kväll släppte DC sin solicitation-lista med de serier som ska släppas i december (du hittar den här på Newsarama) och förutom en del intressanta serietidningar så hittade jag två solklara inköp av seriesamlingar. All-Star Superman Vol. 2 och The Starman Omnibus Vol. 2. Grant Morrisons All-Star Superman är redan en modern klassiker och en av de bästa tolkningarna av Superman någonsin och dessutom fantastiskt tecknad av Frank Quietly.

James Robinsons The Starman Omnibus också något av en modern klassiker, hur som helst så är det fantastiskt välskriven och man låste ge Robinson en eloge för hans sätt att binda samma alla de olika karaktärer som under åren gått under namnet Starman till en helhet.

Så kom ihåg de här två när ni senare sätter er och ska skriva årets önskelista och sedan är det bara att hoppas att tomten kommer med godsakerna.

lördag 13 september 2008

Veckans serier - vecka 37

Deadpool #1 ("One of US, Part One")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Daniel Way
Illustratör: Paco Medina

Deadpool var Marvels svar på DC:s Deathstroke the Terminator, eller kanske parodi ligger närmare sanningen eftersom Deadpool är helt och hållet bananas, nuts, galen, crazy, välj själva. Dessutom knäcker han fler halvtaskiga kommentarar om sina motståndare än Spider-Man, så det är inte utan skäl som han kallas för The Merc with a Mouth.

Deadpool-fans är nog glada att deras favorit nu återkommer i en egen tidning, och även om jag inte tillhör skaran av hängiva Deadpool-fans så tyckte jag det här var ett helt ok, och rätt roligt första nummer. Dessutom kan man lungt säga att cliffhangern i slutet av numret kommer att få folk att vilja läsa nummer 2. Så gillar du Deadpool så är det här ett givet köp och detsamma tycker jag gäller om du inte har någon större koll på Deadpool sedan tidigare då det här numret känns som ett bra ställe att hoppa på.



X-Men: Magneto Testament #1
Förlag: Marvel Comics
Författare: Greg Pak
Illustratör: Carmine Di Giandomenico

Magneto är X-Mens nemesis, men vad vet egentligen om Magneto innan han blev Magneto? Serier har genom åren gett oss olika och ofta väldigt motsägelsefula bilder av den unge Magnetos liv. Så när jag fick höra talas om Magneto Testament och att den skulle handla om Magnetos ursprung så tänkte jag att det var verkligen på tiden. Och efter att ha läst Greg Pak och Carmine Di Giandomencios första nummer i den här miniserien så känner jag att de är på rätt väg med karaktären Magneto, för är det något som varit någorlunda fast om Magnetos bakgrund så är det hans upplevelser som ung pojke i andra världskrigets Tyskland. Något som Pak har tagit fasta på. Det enda jag egentligen har att invända mot det här numret är att det är lite av en slow-start, men jag tror definitivt att det kommer att ta sig redan i nästa nummer.

onsdag 10 september 2008

Geektest

Blev lite inspirerade av ett inlägg på Geekporr så har jag bestämt mig för att helt enkelt göra samma grej. Men istället för Marvel så tänkte jag köra på DC-karaktärer. Så få se nu hur många av 43 hjältar på bilden är nedan kan ni namnge. Själv kan jag namnge alla, men då är jag ju också något av en DC-supergeek. Klarar ni tio-femton så kan ni vara stolta. Klicka på bilden så får ni en större version.