Ett gäng nya serier har lästs denna vecka och nu är det dags att säga ett sanningens ord om de lyckliga, eller olyckliga, utvalda. Denna vecka recenseras Billy Batson and the Magic of Shazam! #1, Batman #678, Astonishing X-Men #25 och Trinity #5.

Billy Batson and the Magic of Shazam! #1
Förlag: DC Comics
Författare: Mike Kunkel
Illustratör: Mike Kunkel

Billy Batson and the Magic of Shazam! #1 är en fristående fortsättning på miniserien Shazam! The Monster Society of Evil. Serien är en så kallad All Ages serie vilket innebär att den riktar sig mer till yngre serieläsare, men det innebär inte på något sätt att Magic of Shazam! är en dålig serie, tvärtom! Det här är en riktigt bra, rolig serie med mycket humor som borde tilltala det flesta läsare. Författaren Mike Kunkel har gjort ett utmärkt jobb och fått till karaktärerna riktigt bra i min mening. Titta bara på samspelet och replikerna mellan Captain Marvel och Mary Marvel när det i början av serien förföker få stopp på ett skenande cirkuståg. Så gillar man Captain Marvel så tycker definitivt att man ska kolla in det här numret.

Batman #678 ("Zur En Arrh")
Förlag: DC Comics
Författare: Grant Morrison
Illustratör: Tony S. Daniel

Jag ska villigt erkänna att jag missat Batman #677 som innehöll första delen av Batman R.I.P., vilket hade varit nödvändigt att läsa innan detta nummer. Men bortser man från det så är detta ett riktigt bra nummer med tvära kast och allt möjligt jäkelskap som drabbar Gotham Citys maskerade hjältar, inte bara Batman/Bruce Wayne som i detta nummer helt tycks ha förlorat minnet och lever som uteliggare i Gotham, utan också för Nightwing, Robin och Alfred. Batman R.I.P. har definitivt, i och med det här numret, fått mig fast och jag kommer helt klart att äsa det kommande numren i storyn (och självklart också del 1). Grant Morrison är i storform och Tony Daniels illustrationer är fantastiska, så kolla definitivt in detta nummer om så bara för att se vad DC kommer att göra med Batman efter denna story arc. Kommer han att överleva eller kommer någon annan att överta manteln som The Dark Knight...?

Astonishing X-Men #25 ("Ghost Box")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Warren Ellis
Illustratör: Simone Bianchi

Warren Ellis är en av superstjärnorna inom seriebranschen och har jobbat med flera intressanta titlar som Ultimate Human, X-Man, Planetary och Hellblazer. Nu har han fått ta över Astonishing X-Men tillsammans med illustratören Simone Bianchi efter Joss Whedon och John Cassaday. Efter Messiah Complex splitrades X-Men, men i och med detta nummer så är våra kära mutanter åter ett team, med ny adress och bas i San Fransisco. Eftersom det är Ellis första nummer och också första numret på en ny story arc som blir ganska mycket set-up för vad som komma skall. Set-up kan väldigt ofta långa och tråkiga men inte i Ellis händer. Han gör ett lysande arbete med att behålla läsarens intresse genom hela numret och dessutom får han till karaktärsskildringar som är spot-on med väldigt små medel. I mitt tycke så är det Astonishing X-Men veckans klart bästa serie och den kanske bästa X-Men serien just nu. P.S. Simone Bianchis illustrationer är superb! D.S.


Trinity #5 ("Great, Now he is holding his breath")
Förlag: DC Comics
Författare: Kurt Busiek
Illustratör: Mark Bagley

Jag har tänkt ta upp Trinity ända sedan första numret kom ut, men på grund av diverse saker så har jag inte fått tummen ur... Ja, ni fattar nog själva... Hur som helst, Trinity är en ny serie som kommer ut en gång i vecka (a la 52 och Countdown) och har Superman, Batman och Wonder Woman i huvudrollerna. Det här med att ge ut serietidiningar veckovis kan vara ganska problematiskt. 52 visade tydigt det faktiskt funkade, medan Countdown mysslyckades kapitalt och endast lyckades glänsa till i ett fåtal nummer. Jag tror mycket av problematiken med veckoserier ligger i författarnas skicklighet. Grant Morrison, Mark Waid och Greg Rucka jobbade på 52, medan Countdown hade Adam Beechen, Paul Dini, Justin Gray och Jimmy Palmiotti (tilläggas ska också att Countdown hade alldeles för många trådar och alldeles för många karaktärer). Countdowns författare är inte dåliga, men de är inte på samma nivå som Morrison, Waid och Rucka. Däremot är Busiek det och däri ligger nog mycket av förklaringen till att Trinity funkar så pass bra som den gör. Trinity är helt klart en solid serie och ett lysande exempel på en bra veckoserie.