Seriehyllan

Ny svensk superblogg om serier!

2009-03-19T14:09:00.002+01:00

Idag är det varit premiär på en ny svensk superblogg om serietidningar, Shazam.se! Bakom sidan står jag och bloggkollegorna Geekporr, Junkultur och Mäla. Vi kommer att ha en hel del kul för oss, och även för er kära läsare. Men på grund av att jag nu kommer att lägga det mesta krutet på Shazam så kommer Seriehyllan att få ta ett steg tillbaka. Bloggen kommer att vara kvar men den kommer inte att uppdateras lika ofta framöver.

Så vill ni läsa vad jag tycker om serier så tycker jag ni ska ta er över till Shazam och kolla in läget. Vi ses där!

Veckans serier - vecka 11

2009-03-15T11:29:00.002+01:00

Action Comics #875 ("The Sleepers, Part I")
Förlag: DC Comics
Författare: Greg Rucka
Illustratör: Eddy Barrows

Det här är Greg Ruckas första nummer i sin run på Action Comics och han har det inte lätt. Att ta över efter Geoff Johns fantastiska run som verkligen lyfte Action Comics till en av DC:s bästa tidningar är verkligen ingen lätt uppgift. Att dessutom ta över tidning när dess egentliga huvudkaraktär har tagit ett sabbatsår från den och överlämnat huvudrollen till två rätt okända karaktärer som Nightwing och Flamebird gör inte uppgiften direkt lättare.

I det här numret slås Nightwing och Flamebird mot kryptonianska sleeper-agenter placerade på jorden av general Zod. Inte direkt särskilt spännande, faktum är att spänning är något av en bristvara i det här numret. Det mest spännande som händer här är att vi nu får veta vilka som döljer sig bakom namnen Nightwing och Flamebird där den tidigare är känd för Superman-fansen sedan tidigare (se arcen Last Son). Bortsett ifrån det så är det här ett ganska ordinärt och lite småtråkigt nummer, helt klart ett steg tillbaka från den kvalité vi kommit att förvänta oss av Action Comics efter Geoff Johns run.

Något som är bra i det här numret är ändå Eddy Burrows illustrationer som är riktigt fina och fylda med detaljer. Det enda minuset här är att han valt att teckna Nightwing och Flamebird som ett tar fjortisar, vilket är åtminstone tio år för ungt om man jämför för hur de såg i sin debut i Superman #681. Men jag har en känsla av att vi kommer att få en förklaring till detta i kommande nummer.

5 serier som skulle kunna bli bra TV-serier

2009-03-12T08:26:00.015+01:00

Hittade en intressant artikel på Newsarama idag där de listade fem olika serier som de tyckte skulle kunna bli bra TV-serier, nu när intresset för serier ökar med serierelaterade filmer som t.ex. Watchmen på biograferna och Smallville på TV (som ju precis fått klartecken för en nionde säsong). Inspirerad av Newsaramas artikel så tänkte jag helt fräckt stjäla idén rakt av och lista mina egna 5 tips på serier som kan bli bra TV-serier. Vi börjar med plats fem:

5. The Flash

Idén om en TV-serie om The Fastest Man Alive är inte så tokig och skulle bli en naturlig spin-off från Smallville. Faktum är att det faktiskt har gjorts TV-serie på Flash tidigare, 1990, men den serien gjordes bara i en säsong och var inte särskilt bra. Men med hjälp av 2000-talets specialeffekter så tror jag att The Flash verkligen kan komma till liv på TV:n.

4. Global Frequency

Warren Ellis fantastiska, men alltför kortlivade serie Global Frequency skulle blir en riktigt bra TV-serie. Särskilt om man, precis som i serien, kunde få varje avsnitt att ha sin egen historia. Enligt Newsarama ska det ha gjorts ett pilotavsnitt av Global Frequency som nu cirkulerar ute på nätet men det är inget jag har kollat in.

3. 100 Bullets

Att se en TV-serie på Brian Azzarello och Eduardo Rissos fantastiska 100 Bullets skulle vara grymt. Problemet här tror jag att TV-bolagsdirektörer inte har stake nog att satsa på en produktion av denna serie. Alltför vårdsam, alltför brutal bör nog bli några av invändningarna mot ett sådant projekt. Men skulle det bli så kommer i alla fall jag att sita bänkad framför TV.

2. The Walking Dead

Robert Kirkmans zombie-epos borde vara en självskriven idé till en TV-serie för vilken TV-bolgasdirektör som helst. Ge projektet till någon kunnig person som Joss Whedon eller J.J. Abrams så kan det nog bli en rätt bra TV-serie om människornas kamp för överlevnad i en värld där zombierna tycks ha tagit över.

1. Marvel

Marvel har ju fokuserat ganska hårt på bioduken de senaste åren, men också producerat en del rätt bra animerade TV-serier. Frågan är varför det dröjer med att producera en live-action TV-serie basserad på någon av deras serier... Kan det vara så att fiaskot med Generation X fortfarande ligger och spökar oss Marvel? Hoppas inte det i alla fall för Marvel har flera intressanta titlar och karaktärer som skulle kunna passa riktigt bra i en TV-serie. Jag tänker då främst på någon av X-titlarna som X-Men, X-Factor eller X-Force. Eller varför inte en TV-serie om Iron Fist eller Heroes for Hire? Marvel med sitt enorma bibliotek av karaktärer har alla möjligheter i världen att få till en riktigt bra TV-serie.

X-Men/Spider-Man #4

2009-03-10T11:20:00.003+01:00

X-Men/Spider-Man #4 ("The Mutant Hunter")

Förlag: Marvel Comics

Författare: Christos Gage

Illustratör: Mario Alberti

Christos Gage miniserie X-Men/Spider-Man har bjudit på väldigt trevlig läsning i tre nummer, men nu när säcken så att säga ska knytas ihop så blir resultatet inte riktigt som man hade velat. I de tidigare numren har Gage bjudit oss på en fin resa genom både Spider-Mans och X-Mens historia med nedslag på viktiga ställen och ofta med en härlig humor. Men eftersom vi nu nästan är framme i nutid så funkar det inte alls lika bra som tidigare, exakt varför är lite svårt att sätta fingret på...

En annan sak som jag inte tycker funkar särskilt bra är att Gage helt plötsligt slänger i en klon av Kraven the Hunter, kallad Xraven, som bad guy. Funkar inte särskilt bra, även om det story-mässigt knyter ihop en hel del lösa trådar. Jag hade hellre sett en fight med X-Men och Spider-Man mot Mister Sinister. Det hade varit ett betydligt bättre avslut på den här miniserien än det väldigt öppna slut som Gage ger oss nu.

Mario Albertis illustrationer har varit, och fortsätter vara, pricken över i:et här. Det ser fantastiskt snyggt ut och för min del hoppas jag att Marvel låter Alberti teckna X-Men, eller Spider-Man, igen. För så skulle han gärna få illustrera Uncanny X-Men efter Terry Dodson istället för tråkmånsen Greg Land.

Men trots en del skavanker så är X-Men/Spider-Man #4 ett rätt bra nummer och en hyffsad avslutning på en miniserie som har varit riktigt bra (trots att det här numret drar ner lite på helhetsintrycket).

Veckans serier - vecka 10

2009-03-08T15:04:00.002+01:00

Superman: World of New Krypton #1
Förlag: DC Comics
Författare: James Robinson & Greg Rucka
Illustratör: Pete Woods

Jag vet inte om ni alla har hängt med i vängarna vad gäller de förändringar som DC Comics genomför i alla Superman-relaterade serietidningar. Från och med nu och ett år framåt så kommer Superman inte att vara med i vare sig Action Comics eller Superman, vilka kommer att tas över av andra karaktärer (Action Comics kommer att tas över av de kryptoniska superhjältarna Nightwing och Flamebird och i Superman så kommer Mon-El att ta hand om Metropolis i Supermans frånvaro).

Istället för att vara med i Action Comics eller Superman så kommer Superman nu att vara med i en ny tolv-nummers miniserie med namnet Superman: World of New Krypton. Som namnet antyder så kommer serien att fokusera på Supermans upplevelser bland 100 000 kryptonianer i Kandor (ni som hängt med i New Krypton-arcen vet vad detta har inneburit för the Man of Steel).

För att vara ett första nummer där det till största del brukar handla om att etablera storyn, vilket generellt sätt brukar innebära mycket dialog och lite action så tycker jag Robinson och Rucka har hittat en bra mellanväg här, men det blir aldrig långtråkigt efter som man inte uppehåller sig vid de olika scenerna längre än vad som krävs vilket gör att World of New Krypton får ett bra tempo rakt igenom.

Illustrationsmässigt så tycker jag numret bjuder på en blandad mix av bra och lite mindre bra illustrationer. På det stora hela så gör Pete Woods ett bra jobb, som t.ex. Supermans fight med Non, men på sina ställen känns illustrationerna genomstressade och inte alls lite detaljerade som på andra ställen i numret.

Alltså, på det stora hela så får Superman: World of New Krypton klart godkänt och det ska bli intressant att följa Superman nu när han är omgiven av folk i vars sällskap han inte alls är lika super som tidigare.

Animerad Green Lantern film på gång

2009-03-02T13:28:00.002+01:00

Warner Bros. och DC Comics har i helgen meddelat att Green Lantern (med titeln Green Lantern: First Flight) kommer att få göra sin långfilmsdebut till sommaren. Visserligen är det bara en animerad långfilm, även om det ryktas om en live action-version kommer att göras inom en snar framtid, så tycker jag ändå att den nog kan vara värd att kolla in då den släpps på DVD och Blu-Ray den 28 juli.

Bland röstskådespelarna hittar man bland andra Christopher Meloni (Law & Order: Special Victims Unit) som kommer att göra rösten till Hal Jordan och Victor Garber (Titanic, Alias, m.m.) kommer att låna ut sin röst till Sinestro. Dessutom kommer Micheal Madsen att göra rösten till Kilowog. Så går man på röstskådespelarna så ser det i alla fall lovande ut och tidigare animerade långfilmer från DC Comics (Justice League: New Frontier, Batman: Gotham Knight, bl. a.) har ju i alla fall inte varit några direkta kartastrofer.

Veckans serier - vecka 9

2009-03-01T14:30:00.002+01:00

På grund av att jag suttit och glott på Vasaloppssändingen i TV större delen av dagen idag så har det inte blivit särskilt mycket tid till recensionsskrivande idag. Men en liten recension har det ändå blivit och det av Justice Society of America #24.

Justice Soceity of America #24 (Black Adam & Isis, Part 2: Family Ties)
Förlag: DC Comics
Författare: Geoff Johns
Illustratör: Gerry Ordway

En av mina favorit story arcs med Justice Society är från förra Justice Soceity-tidningen JSA och hete Black Reign (story arcen gick i både Hawkman #23-25 och JSA #56-58). Huvudkaraktären där var Black Adam som försökte ta tillbaka sitt gamla hemland Kahndaq och fick större delen av Justice Soceity emot sig. I och med Black Reign så gick Black Adam från att ha varit något av en skurk på b- eller möjligen c-listan och desstuom en rätt platt och tråkig karaktär, till att bli en mer dynamisk och intressant karaktär. Mycket därför att han intog en plats i en slags gråzon mellan gott och ont. Vilket gjorde att man aldrig var riktigt säker på var man hade Black Adam någonstans.

Sedan dess har Black Adam fortsatt att utvecklas via 52 och miniserien Black Adam: The Dark Age (skriven av Greg Rucka) fram till nu. Adam är återigen förenad med sin älskade Isis, men Isis är sedan sin återuppståndelse besatt av hämndbegär och Adam slits mellan sin kärlek till Isis och insikten om att Isis dra sitt hämndbegär lite väl långt. Efter att ha kastat ut Captain Marvel från Rock of Eternity och gjort honom kraftlös så hamnar de två i strid med Justice Society.

Geoff Johns fortsätter att leverera bra storys till Justice Soceity of America och denna arc har goda förutsättningar att bli en av de bästa sedan tidningen startade för 24 nummer sedan. Det märks att Black Adam, Isis, Mary Marvel och Captain Marvel är karaktärer som han verkligen bryr sig om och gör ett jättebra jobb att skildra. Även Jerry Ordway gör ett strålande bra jobb med illustrationerna och hans klara, rena illustrationer ger tidningen något av en retrokänsla, rätt passande då flera av karaktärerna i Justice Society of America kom till under det som brukar kallas The Golden Age (30- och 40-talet).

Justice Soceity of America #24 är ett starkt, bra och trevligt nummer med mycket potential för fortsättningen av den nuvarande arcen.

Veckans serier - vecka 8 (100:e inlägget!!)

2009-02-22T14:50:00.005+01:00

Idag firar Seriehyllan sitt 100:e inlägg och det firas med två nya färska rencensioner, den här veckan av två Marvel Comics serier, Amazing Spider-Man #587, som verkar a hämtat sig väldigt bra sedan One More Day-fiaskot, och nya Dark Avengers #2.

Amazing Spider-Man #587 ("Character Assassination, Part Three")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Marc Guggeinheim
Illustratör: Barry Kitson

Jag tror vi nu helt kan glömma hela debaclet med One More Day, för enda sedan denna omdiskuterade rebooten av Spider-Man så har kvalitén på historierna varit i stigande. Spider-Man har blivit spännande igen, och det mycket tack vare att Marc Guggeinheim har tagit Spidey i viss mån tillbaka till grunden, till det som verkligen gjorde Spidey populär. Amazing Spider-Man #587 andas gammal klassisk Spider-Man mycket tack vara Guggeinheim men också John Romita Jr, men samtidigt så har man också lyckats att hålla Spider-Man modern och inte minst spänannde. En svår balansgång men en som Guggeinheim och Romita klarar av.

I detta nummer, den tredje delen i den pågående story arcen Character Assassination bollar Guggeinheim med flera bollar samtidigt, hoppandes dels mellan det pågående borgmästarvalet i New York, nya avslöjande om det så kallade spider-tracer killings, men merparten av numret upptas av att Spider-Man nu blivit arresterad av Polisen och ställd inför rätta. Till Spideys hjälp dyker Matt Murdock/Daredevil upp för att hjälpa till med den rättsliga problematiken.

Jag måste säga att Marc Guggeinheim verkligen har fått till samspelet mellan Spider-Man och Daredevil här och jag skrattade gott både en om två gånger åt en del sköna repliker från de båda. Ett exempel är Daredevils replik till en av poliserna efter att han avbrutit deras förhör med Spider-Man: "I'm a bild lawyer with a history of incarceration and personal tragedy. What in that make-up makes you think I have a sense of humor?". Ni som känner till vad Daredevil fått utstå de senaste åren förstår säkert vad han menar...

Efter One More Day så bojkottade jag i stort sett Amazing Spider-Man i protest mot det ändringar som gjordes, men de senaste månaderna så har jag sneglat på ett nummer här och ett nummer där av tidningen och insett att Amazing Spider-Man nu är bättre än på länge. Så jag tror ni nu alla kan förpassa One More Day till glömskan mörkaste vrår och fokusera på vad som händer Spidey här och nu. Bra serier är ju trots allt bra serier.

Dark Avengers #2
Förlag: Marvel Comics
Författare: Brian Michael Bendis
Illustratör: Mike Deodato

Dark Avengers #2 får nog betecknas som veckans bästa serie. Brian Michael Bendis och Mike Deodato ger oss här ett spektakulärt nummer där Dark Avengers strax efter presskonferensen i förra numret beger sig till Latveria för att hjälpa Doctor Doom som är anfallen av en seriöst förbannad Morganna Le Fey och under striden som följer visar Bendis med all tydlighet att dessa Avengers inte är rädda att ta till drastiska metoder för att lösa sina problem.

Jag läste i en amerikansk recension av det förra numret där recensenten tyckte att Dark Avengers kändes som Thunderbolts men med lite bättre marknadsföring. Visst kan man se tydliga kopplingar mellan de två titlarna. I stort sett hälften av medlemmarna i Dark Avengers är ju tidigare medlemmar av Thunderbolts. Också de dysfunktionella dragen, både i teamet och bland karaktärerna, är något som Dark Avengers delar med Thunderbolts, men jag tycker att Bendis ändå lyckas särskilja de två och Dark Avengers är, i alla fall hittills, tillräckligt stark för att stå stadigt på egna ben.

Det återstår att se vad Bendis har för planer för Dark Avengers framöver men jag tycker att serien har fått en riktigt bra start så här långt. Mike Deodato bjuder på massor av ögongodis i det här numret med sina knivskarpa illustationer och visar att han just nu kanske är den bäste illustratör Marvel har i still stall. Titta bara på helsidesbilden där The Sentry gör processen kort med Morgana. Utsökt!

Lika som bär...

2009-02-18T09:45:00.008+01:00

Ibland undrar man vilket omslag som appar efter vilket omslag. Jag satt och ströbläddrade genom bilder på omslagen till Uncanny X-Men #136 från 1980 och tänkte "Vänta lite, det där känns igen. Har jag inte sett det där förutt i en annan tidning...?" Efter lite tankemöda så kom jag på vilken tidning som jag tänkte på, Crisis on Infinite Earths #7 från 1985. Visst är de slående lika varandra och i alla fall den här gången så ser det ut som om DC har apat efter Marvel var gäller omslagsdesignen.

Tidig födelsdagspresent

2009-02-16T13:43:00.004+01:00

Jag fyller år om två veckor (2 mars) och eftersom resten av familj och släkt inte alltid har samma prioriteringar vad gäller bra födelsedagspresenter, detta gäller särskilt seriealbum och annat serierelaterat. Så vill man vara säker på att något i serieväg så får man ofta ordna det själv. Så jag beställde ett gäng album från The Book Depository i förra veckan och idag fick jag paketet innehållande Green Lantern: Secret Origins (HC), Hellblazer: The Fear Machine (TPB), Hellblazer: The Laughing Magician (TPB) och Essential X-Men Vol. 3 (TPB). Så nu har jag en del att läsa framöver.

En annan glad nyhet är att jag idag äntligen har blivit av med gipset från min högra ben som jag gick och bröt på nyårsdagen. Det känns otroligt skönt att nu få slippa den där stora klumpen. Nu återstår lite sjukgymnastik och sedan så ska benet vara tillbaka i gammal gold form.

Veckans serier - vecka 7

2009-02-15T10:50:00.004+01:00

Ingocnito #2
Förlag: Marvel Icon
Författare: Ed Brubaker
Illustatör: Sean Phillips

Ed Brubaker och Sean Phillips har fått mycket beröm för sina serier, inte minst Criminal men också Sleeper. Ingocnito är deras nyaste serie tillsammans och ni som läst Criminal lär nog känna igen stilen då Ingocnito går lite i samma Noir-stil som Criminal.

Serien handlar om Zack Overkill en superskurk som nu lever under vittnesbeskydd sedan hans bror dött i en eldstrid. Han avskyr sitt ya liv som laglydig medborgare men finner en dräglig existens genom att extraknäcka på kvällarna som superhjälte.

I likhet med Criminal så är Incognito en nattsvart historia med inte särskilt mycket ljus och med karaktärer som hela tiden har egna motiv och agenda som de själviskt driver. Första numret av serien var något av en besvikelse, inte för att den var särskilt dålig utan mer på grund av väldig uppskruvade förväntningar som inte helt infriades. Men detta nummer bygger vidare på de första och Brubaker och Phillips visar här på vilken potential som verkligen finns i Incognito. Brubaker håller storyn tajt och bjuder på en hel del tvära kast och svängar som får oss att omvärdera vad vi har trott oss veta om en viss karaktär.

Sean Phillips illustrationer är precis som i Criminal utsökta. Det är mycket mörka skuggor, vilket bidrar till seriens Noir-känsla. Riktigt bra. Det återstår dock att se om Incognito kommer att bli lika bra som exempelvis Criminal, men vad Brubaker och Phillips har visat upp i de två nummer som hittills kommit ut visar på att det finns potential i serien så det är inte helt omöjligt att Incognito kommer att komma upp i samma kvalitetsnivå som Criminal eller kanske till och mer högre. Hur som helst så kommer jag att följa serien så gott jag kan framöver för att se hur det blir med den saken.

Batman and the Outsiders Speical #1
Förlag: DC Comics
Författare: Peter J. Tomasi
Illustratör: Adam Kubert

Batman and the Outsiders Speical #1 blev lite av en överraskning för min del. Jag hade väntat mig en ganska ordinär historia men fick i stället en väldigt välskriven och på sina ställen rätt gripande historia där Alfred Pennyworth får ett sista uppdrag av Bruce Wayne/Batman, att sätta ihop ett nytt team av Outsiders.

De första tio sidorna i serien är en väldigt gripande kärleksförklaring mellan Alfred och Bruce Wayne. Ett värdigt farväl till The Dark Knight och en fantastisk hyllning till det närmast far-och-son förhållandet mellan Alfred och Batman. Efter denna känslomässiga inledning beger sig Alfred ut i världen för att rekrytera medlemmarna till ett nytt Outsiders och det blir en del bakanta ansikten men också några mindre bekanta som dyker upp. Alla karaktärerna presenteras på bara ett par sidor var men Peter Tomasi lyckas effektivt på dessa få sidor förmedla kärnan oss dessa karaktärer.

Adam Kuberts illustrationer är, liksom Tomasis manus, fantastiska. Fina detaljer och en lite ovanlig sidlayout då Kubert valt att illustrera hela serien i spreads, med undantag av första och sista sidan. Lite ovanligt, men det funkar riktigt bra.
Batman and the Outsiders Special #1 är mycket nära en fullpoängare. Att numret saknar rena action-element gör inte något, särskilt då Tomasi gör ett så fantastiskt bra jobb med de karaktärerna. Vem som kommer att skriva Batman and the Outsiders #15 och framtida nummer vet jag inte riktigt men efter det här så hoppas jag innerligt att det är Peter Tomasi efter det här numret.

Veckans serier - vecka 6

2009-02-08T10:18:00.005+01:00

Den här veckan har varit väldigt stark för Marvels del med flera intressanta nya serietidningar som t.ex. Astonishing Tales, Agents of Atlas med flera. Black Panther #1 skulle också ha kommit ut den här veckan men jag har inte sett röken av den. Har den möjligen åkt på förseningar i sista minuten kanske? På DC-fronten så bjöds det inte på så mycket intressant. Det bästa var nog att Final Crisis: Legion of Three Worlds #3 äntligen kom efter en lång försening. Nåja, recensionerna denna vecka bjuder på två Marvel-titlar: Secret Warriors #1 och Punisher #2.

Secret Warriors #1 ("The Secret Warriors: Chapter 1")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Brian Michael Bendis, Jonathan Hickman
Illustratör: Stefano Caselli

Nick Fury och hans nya team av superhjältar försvann efter avslutningen av Secret Invasion, men nu gör de comeback i en ny egen ongoing-serie, Secret Warriors. Nu när Furys gamla organisation, SHEILD har upplösts och omorganiserats till HAMMER så är Fury och hans team helt ensamma i en värld som vänts upp och ner i och med Norman Osborn. Men Fury har ingen aning om hur pass åt helsike världen har gått innan han gör en raid mot en topphemlig f.d. SHIELD-bas och lyckas komma därifrån med väldigt hemliga dokument vilka resulterar i en väldigt spännande chiffhanger och kastar skuggor över stora dela av Marvel-universumets historia och då inte minst SHIELD:s.

Bendis och Hickman har här skapat ett väldigt starkt första nummer som får mig att knappt kunna vänta på nästa nummer i denna nya serie, och detta inte bara på grund av den högst oväntade cliffhangern i slutet utan också på grund av hur Bendis och Hickman tagit sig an Nick Fury. Den åldrade super-spionen är helt klart den drivande kraften i denna tidning.

Lika bra som Bendis och Hickmans story är lika bra, om inte bättre, är Stefano Casellis illustrationer. Den mörka, något skitiga stilen tillsammans med Daniele Rudonis användande av nästan uteslutande mörkare färger känns helt rätt för serien.

Secret Warriors #1 är en utomordentligt stark och imponerande start för en nya serie och känns, i alla fall för mig, som den klart bästa serien den här veckan.

Punisher #2 ("Living In Darkness, Chapter 2")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Rick Remender
Illustatör: Jerome Opena

Om det inte hade varit för att Junkultur hade skrivit så varmt om Punisher #1 tidigare i veckan så hade jag aldrig plockat upp detta andra nummer av den nya Punisher-serien. Jag erkänner villigt att jag aldrig varit något fan av Punisher som karaktär, men lika villigt erkänner jag att den här omstarten av Punisher funkar förvånansvärt bra. Varför den funkar så bra tror jag har mycket att göra med det nya förutsättningar som Dark Reign har fört med sig. Marvel-universumet har blivit mörkare och skitigare sedan Norman Osborn blev världens räddare och i den omgivingen så känns Punisher inte alls lika malplacerad som han allt för ofta, i min mening, har gjort tidigare.

Punisher #2 börjar med att Punisher vaknar upp hemma oss sin mystiske välgörare från förra numret, en kille vid namn Henry som tycks vara något av ett teknikgeni. De båda bestämmer sig för att göra gemensam sak mot Osborns och dennes propaganda-maskineri.

Ett ganska standardmässigt upplägg kanske med Remender får det att funka rätt bra utan att det känns tråkigt eller löjligt. Jerome Openas illustrationer är kanske det som är det bästa med det här numret. Hans illustrationer har en rätt "skitig" och rå stil som jag tycker passar Punisher som ju själv är just skitig och rå. Kort sagt så är Punisher #2 ett helt ok nummer och tidningen har fått en rätt bra start. Kanske kan Remender lyckas få mig intresserad av Frank Castle den här gången...

Intressanta nyheter från Marvel på New York ComicCon

2009-02-07T10:41:00.004+01:00

I USA pågår just nu en av årets största seriekonventer, New York ComicCon, men paneldebatter och lanseringar av spännande nyheter från serieförlagen. Newsarama.com rapporterar om två sådana spännande nyheter från Marvel Comics.

1991 lämnade Chris Claremont X-Men-serierna efter att ha författat stories för våra kära mutanter i 16 års tid (X-Men #2 blev hans sista). Nu avslöjar Marvel att Claremont kommer att återvända till X-Men och fortsätta från där han sist lämnade X-Men. Det är alltså fråga om en form av "What If?"-story, men här är det inte fråga om någon one-shot eller kortare miniserie utan riktigt ongoing med namnet X-Men: Forever.

Det här låter riktigt spännande tycker jag, inte minst då Claremonts X-Men var min första bekantskap med X-Men och han är fortfarande en av mina absoluta favoritförfattare av serier så jag kommer att se fram emot X-Men: Forever med spänning. Frågan är bara när vi får ta del av första numret?

Den andra intressanta nyheten som Marvel kom med var att New Mutants gör comeback, och kommer att fungera som en form av uppföljare till den klassiska New Mutants-serien, vilket betyder att vi kommer att få se originalmedlemmarna Cannonball, Sunspot, Magma, Karma, Illyana och Moonstar återförenas igen. Jag tror att det här kan bli en väldigt bra X-Men-serie. Första numret av nya New Mutants kommer att komma redan i maj.

Snygga omslag, del 2

2009-02-03T10:38:00.004+01:00

Snygga omslag är alltid kul att titta på så här kommer ett till. Denna gång från Uncanny X-Men #221 där Havok (Cyclops brosa) inte längre kan hålla inne all sin konverterade soleneri utan tvingas släppa loss den, tyvärr men Wolverine i vägen. Omalget är signerat Marc silvestri och Dan Green. Uncanny X-Men #221 är också ett nummer mitt uppe i en av de, i mitt tycke, bästa runs som någon gjort på X-Men nämligen då Chris Claremonts skrev för tidningen.

Veckans serier - vecka 5

2009-02-01T11:45:00.003+01:00

Superman #684 ("The Mind of Rudy Jones")
Förlag: DC Comics
Författare: James Robinson
Illustratör: Jesus Merino

Superman #684 är dels en epilog till New Krypton-arcen och dels en fokusering på en av Supermans skurkar (som en del i DC:s Faces of Evil), Parasite. Parasite är inte någon av mina favoriter av Supermans många nemesis men James Robinson lyckas här få mig i alla fall någorlunda intresserad av Parasite som karaktär, som här tycks ha hittat en ny källa till energi, nämligen Mon-El som för tillfället är fast i The Phantom Zone.

Men så mycket mer tid spenderas inte på Parasite utan efter ungefär halva tidningen börjar Robinson att försöka knyta ihop lite överblivna lösa trådar från New Krypton-arcen. Vi får bland annat se Guardian som nu tagit kontrollen över Science Police som deras ledare. De kryptoniska hjältarna Nightwing och Flamebird har ett mystiskt möte med Flash (Jay Garrick) som lovar att hjälpa dem, dock oklart med vart. Superman beger sig i slutet av nummret till New Krypton för att konfrontera Alura med nyheten att General Zod och dennes följeslagare och flytt från The Phantom Zone och Alura avslöjar kallt att det är hon som frigivet Zod och gjort honom till överbefälhavare för New Kryptons armé.

Det blir väldigt mycket ihopknytande av trådar från New Krypton-arcen och fastställa de nya förutsättningarna i Supermans värld i detta nummer. Något som skulle ha kunnat bli väldigt tråkigt att läsa men James Robinson uppehåller sig här vid de olika delarna inte längre än vad som är nödvändigt och undviker på så sätt att det blir tråkig eller trist läsning. Men det är inte heller fråga om någon fantastisk läsupplevelse heller utan Robinson gör här ett helt ok jobb, varken mer eller mindre.

Jesus Merino är en illustatör som jag inte känner till så mycket om eller har sett så mycket av. Men här gör han ett, enligt mig, väldigt bra arbete. Det är snyggt tecknat och väldigt stilrent och snyggt.

Superman #684 gör ett bra jobb med att ordna upp en del lösa trådar från New Krypton samtidigt som Parasite-storyn i början är rätt så intressant i sig. Men på det stora hela så är Superman #684 bara en ok serietidning. Det blir lite för mycket setup för att det här ska bli riktigt bra och intressant.

Legion of Super-Heroes #50 ("Hack the Infinity Net! - Enemy Manifest Conclusion")
Förlag: DC Comics
Författare: Justin Thyme
Illustratör: Ramon Bachs

Det sista numret av denna omgång av Legion of Super-Heroes är minst sagt underligt. Har man läst de två senaste nummren, och särskilt det senaste numret, så kommer man att klia sig ordentligt i huvudet och undra vad fasiken det är om pågår. För händelserna i de två senaste nummren, där Princess Projecta verkar fått psykbryt och ger sig på sina gamla team-medlemmar, ignoreras totalt i det här numret och istället väljer författaren Justin Thyme att fokusera på den parallella historien i de föregående numren om invaderande virtuella utomjordingar. Inte direkt särskilt upphetsande material...

Justin Thyme föresten... Var fasiken kom han ifrån?? Legion-veteranen Jim Shooter har ju sedan nummer 37 författat Legion of Super-Heroes, så varför har han nu helt plötsligt fått flytta på sig och ge plats för Justin Thyme. Varför kan man fråga sig? Shooter har i intervjuer sagt att den nuvarande story arcen (Enemy Manifest) skulle ha avslutats i och med nummer 54, alltså om ytterligare fyra nummer. Men DC bestämde sig för att 50 nummer fick räcka och då kallade man in Thyme för att så att säga knyta ihog säcken. Men det finns bra och det finns dåliga sätt att avsluta en serie och det är tveklöst ett skolexempel på hur man inte ska avsluta en serie.

Snygga omslag

2009-01-28T15:46:00.004+01:00

Både Weltklasse Serier och Junkultur har visat upp några av sina favoritomslag på sina bloggar och jag tycker det är en rätt kul idé så jag hakar på det här också och bjuder på ett omslag som betytt mycket för mitt intresse för serier när jag var yngre. Omslaget är från svenska Spindelmannen #2 från 1989. Jäkligt snyggt omslag! Synd bara att jag inte har en aning om vem som gjort det. Någon här som vet kanske?

Veckans serier - vecka 4

2009-01-25T11:12:00.003+01:00

Astonishing X-Men #28 ("Ghost Box,Part 4")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Warren Ellis
Illustratör: Simone Bianchi

Ända sedan Warren Ellis och Simone Bianchi tog över Astonishing X-Men från Joss Whedon och John Cassaday för fyra nummer sedan så har de etablerat tidningen som den överlägset bästa X-Men-serien just nu. Nummer 28, fjärde delen i den pågående story arcen Ghost Box, har vi fått vänta länge på, hela tre månader faktiskt. I början av november skrev Junkultur i sin blogg att Ellis och Bianchi kanske satte ribban lite väl högt i föregående nummer och att det inte nu inte längre klarar av att leverera på denna höga nivå. Jag kan nu nu, efter det här numret säga att dessa farhågor är helt ogrundade. Både Ellis och Bianchi levererar på en nivå som är absolut toppklass och jag skulle nästan vilja påstå att detta är det bästa numret hittills, både vad gäller story och vad gäller illustrationerna.

Ellis utvecklar storyn en del här och så också interaktionerna mellan de olika karaktärerna, dock inte i lika stor utsträckning som i tidigare nummer, men det beror nog mer på att vi nu är en bra bit in i storyn och då är det också andra saker som ska förmedlas till läsaren. Men det finns fortfarande ögonblick där Ellis verkligen briljerar i hur han låter X-Men agera mellan varandra. Min personliga favorit här är förhållandet mellan Armor och Wolverine där det är en hel del roligt gnabb mellan de båda.

Det bästa med det här numret av Astonishing X-Men är Simone Bianchis illustrationer. Det ser fantastiskt snyggt ut och den rätt annorlunda siddesignen (om ni förstår vad jag menar) gör att de får en fantastiskt dynamik som visar sig från sin rätta sida då det blir dags för slagsmål. Det är fart, fläkt och fantastiskt bra action!

Slutet på det här numret är inte heller så dåligt och öppnar upp en hel del intressanta frågor som möjligen får sitt svar i nästa nummer (mutantuppfinnaren Forge verkar ha en roll att spela, frågan är bara vilken?). Hoppas nu bara att vi inte behöver vänta i tre månader eller mer på nästa nummer.

Faces of Evil: Deathstroke #1
Förlag: DC Comics
Författare: David Hine
Illustratör: Georges Jeanty

Jag har alltid föredragit DC:s legosoldat nummer 1, Slade Wilson, också känd som Deathstroke The Terminator framför Marvels "kopia" av honom, The Merc with a Mouth, Deadpool. Men nya Faces of Evil: Deathstroke #1 bjuder inte på några nyheter vad gäller Deathstroke. Faktum är att det här är en rätt sunkig, oinspirerad och dåligt konstruerad serietidning som helt och håller förlitar sig på att man som läsare köper de inblandade karaktärernas idioti för att den här serien ska kunna fungera på ett någorlunda logiskt sätt.

När vi såg Deathstroke senast (DC Universe: Last Will and Testament #1) så var han i rätt uselt skick efter att ha fått stryck av Geo-Force. Nu vaknar han upp igen inspärrad på Belle Reave-fängelset, till synes döende och fängelsepersonalen låter honom träffa sin dotter Rose, Ravager, för ett sista samtal far och dotter emellan.

Alla med åtminstone en halv hjärna kan se vart det här är på väg långt innan det händer. Att fängelsepersonalen inte ser det är rent skrattretande. Ravagers enda uppgift i den här serietidningen är att Slade ska få någon att prata med om hur han nu kommer att vara annorlunda. Att han inte längre kommer att vara en legosoldat som tar kontrakt till högst bjudande utan kommer att vara sin egen man och själv bestämma vem som kommer att leva och vem som ska dö.

Problemet med detta, som David Hine helt och hållet missar, är att detta inte på något sätt är något nytt för Deathstroke. Han har alltid varit sin egen man och själv bestämt vilka uppdrag han åtar sig. Alltså bidrar David Hine inte till att utveckla Deathstroke i någon mening och med det tycker jag hela meningen med den här one-shoten faller pladask. Jag rekommenderar er att hålla er så långt borta från den här serietidningen som möjligt och låt oss hoppas att näste författare som tar sig ann Deathstroke har ett lite större grepp om karaktären än vad Hine uppvisat här.

Veckans serier - vecka 3

2009-01-20T11:43:00.002+01:00

Jag ber om ursäkt för att recensionerna för förra veckans serie är ett par dagar sena, men bättre sent än aldrig som man brukar säga. Hur som helst, mycket nöje!

Action Comics #873 ("New Krypton, Part Ten: Birth of a Nation")
Förlag: DC Comics
Författare: Geoff Johns
Illustratör: Pete Woods, Renato Guedes, Wilson Magalhaes

I denna månads nummer av Action Comics avslutar Geoff Johns DC:s stora story arc (New Krypton) för The Man of Steel som gått i, förutom Action Comics, Superman och Supergirl. Frågan om hur Jorden skulle hantera 100 000 kryptonianer får här ett ganska väntat och logiskt svar, men det är ett svar som sätter upp förutsättningar för en del intressanta förvecklingar både för kryptonianerna och för Superman respektive Supergirl.

I slutet bjuds vi på två epiloger där den ena bjuder på en del intressanta avslöjanden angånde den mystiska Superwoman som dök upp ungefär mitt i New Krypton. Den andra knyter an till Supergirl och dennes mor Alura som nu skaffat tre välkända rivaler till Superman som sina allierade. Vad dessa tre nya allierade har för planer återstår att se men de är förmodligen inget som Superman skulle gilla särskilt mycket.

Storyn New Krypton lyckas till slut binda ihop många av de trådar som man la ut i början och få till en bra historia. Men det finns den del skönhetsfel och skvanker här och där, men på det stora hela fick man till en bra historia som lägger upp en del nya och spännande förutsättningar för The Man of Steel och hans vänner.

X-Infernus #2 ("Chapter Two: The Mortal Coil")
Förlag: Marvel Comics
Författare: C.B. Cebulski
Illustratör: Giuseppe Camuncoli

Eftersom Junkultur lyckades skriva en recension av första numret av X-Infernus snabbare än vad jag lyckades så tänkte jag nu ge mig i kast med nummer 2 av denna mutant-miniserie. Junkultur skrev i sin recension att X-Infernus är en serie som riktar sig till inbitna mutantfans och jag håller med om detta. Jag tycker jag har hyffsat bra koll på min X-Men historia men att hålla reda på Illyana Rasputins bakgrundshistoria verkar nästa kräva en magisterexamen i mutantkunskap. T.ex. När fick Illyana horn och klövar och började kalla sig för Darkchylde istället för Magik? Och vem fasiken är Witchfire?

Hur som helst, X-Infernus har börjat riktigt bra och jag gissar på att nästa nummer kommer att bli en riktigt slugfest då Colossus med ett gäng utvalda X-Men tar sig till Limbo för att hjälpa Colossus syster. Frågan är om Illyana verkligen behöver hjälpen? C.B. Cebulski har hittills fått till en riktigt bra grund för miniserien och jag hoppas att han fortsätter att leverera på samma höga nivå i kommande nummer och att det inte blir som så många andra miniserier som har en stark början men som mot slutet faller ganska platt.

Giuseppe Camuncoli gör ett bra jobb med att illustrera X-Infernus men jag kan bara hålla med Junkultur i att det skulle ha varit kul att se vad David Finch skulle ha gjort om han hade fått illustrera X-Infernus och inte bara göra omslagen. Hans stil känns som klippt och skuren för den här miniserien, men Finch är tyvärr upptagen med miniserien Ultimatum så vi får hålla till godo med hans snygga omslag.

Smallville - "The Legion"

2009-01-16T14:05:00.004+01:00

Jag precis tittat på gårdagens avsnitt (avsnitt 11 från säsong 8) av Smallville, ett avsnitt som jag sett fram emot länge eftersom The Legion of Super-Heroes skulle göra sin TV-debut i det avsnittet. Hur jag fick tag i avsnittet ska vi nog tala tyst om, men jag tror ni kan gissa er till hur. ;)

Hur som helst, The Legion som avsnittet heter infriade många av mina förväntningar på avsnittet och det var kul att se hur Geoff Johns (som skrivit manuset) lyckats föra in LSH i Smallvilles värld på ett övertygande sätt samtidigt som han strör ut massor av grejer från LSH långa historia i serierna. För ett Legion-fan som jag så tycker jag det här var ett fantastiskt avsnitt och även om man inte är ett Legion-fan så är det ändå ett riktigt bra Smallville-avsnitt. Frågan är bara när säsong 8 kommer till svensk TV? Någongång i sommar eller möjligen till hösten skulle jag tro.

Recension: Hellblazer: The Family Man TPB

2009-01-16T11:41:00.002+01:00

Hellblazer: The Family Man TPB
Förlag: Vertigo
Författare: Jamie Delano
Illustratör: Dean Motter, Sean Phillips, Steve Pugh, Ron Tiner

I sommras köpte jag lite på vinst och förlust min första Hellblazer-trades, Garth Ennis och William Simpsons Dangerous Habits. Här fick jag en alldeles utmärkt historia om den kedjerökande magikern John Constatine och dennes kamp för att lura döden sedan han fått beskedet att han drabbats av lungcancer. Dangerous Habits var, som jag sagt, en jäkligt bra historia och fick mig mer nyfiken på John Constatine och dennes äventyr. Därför så köpte precis före jul den nyutkomna traden The Family Man.

Att kalla The Family Man för nyutkommen är kanske att ta i eftersom Hellblazer har ett lite underligt sätt att ge ut trades på, vilket gör att nya och gamla historier blandas om vart annat. The Family Man samlar Hellblazer #23-24 och #28-33 från 1988. Huvudstoryn här handlar om att Constantines vägar av en händelse korsas av en kallblodig seriemördare kallad för The Family Man, en seiremördare som inte lämnar några vittnen, och det hela utvecklar sig till en dödlig katt och råtta lek där Constatine inser att han är ute på okänt vatten. "Demons I can handle - this problem is strictly human." som Constatine uttrycker sig vid ett tillfälle. Det hela utvecklar sig till kuslig och spännande historia, mycket kanske på grund av att Constatine här ställs mot mänsklig ondska och inte övernaturlig ondska i form av demoner och liknande.

Utöver denna huvudhistoria finns även fyra fristående nummer, varav två har vissa kopplingar till själva huvudhistorien. Dessa har inte samma nerv som huvudhistorien, men är ändå helt ok historier.
The Family Man är kanske inte en lika bra story som Ennis Dangerous Habits, men ändå en väldigt kompetent och spännande historia och Jamie Delano vet verkligen hur han ska ta sig in under skinnet på Constatine. Största problemet med The Family Man som jag ser det är ojämnheten i illustrationerna. Till skillnad från Dangerous Habits som uteslutande illustrerades av William Simpson så har vi här fyra olika illustratörer alla med sin egen personliga stil. Huvudhistorien är till största delen illustrerad av Ron Tiner och han gör det väldigt bra. Faktum är att alla fyra gör ett bra jobb. Problemet, som jag ser det, uppstår när man samlar alla dessa nummer i en trade så här och hux flux så har så har man fyra olika stilar som visserligen påminner en del om varandra men som ändå drar åt olika hål vilket ger ett något splittrat intryck. Jag tror det hade varit bättre om alla nummer i The Family Man hade varit illustrerade av en och samma illustratör. Men bortsett ifrån detta lilla problem så tycker jag att The Family Man är en helt ok trade som jag tycker är ett givet inköp om man gillar Hellblazer.

Greg Rucka tar över Action Comics

2009-01-15T11:12:00.002+01:00

Ni som följer med i serietidningsnyheterna på senare tid känner nog till alla de förändringar som kommer att göras vad gäller Superman-tidningarna, och då särskilt Action Comics efter det att New Krypton-arcen avslutats. Geoff Johns lämnar Action Comics i mars efter en fantastisk run på tidningen för att skriva Superman: Secret Origins och lämner över tyglarna till Greg Rucka som nu senaste skrivit Final Crisis: Revelations. I och med att Rucka tar över som kommer Action Comics huvudrollsinnehavare, Superman, temporärt att lämna tidningen för att, som jag förstått det dyka upp i Superman och den nya 12-delade miniserien Superman: World of New Krypton. I Supermans ställe tar de kryptoniska superhjältarna Nightwing och Flamebrid över Action Comics.

Comic Book Resources har idag en intervju med Greg Rucka om hans kommande arbete på Action Comics och vilka hans planer är för serien. Du hittar intervjun här.

Geektest 2: Justice Society of America

2009-01-11T21:12:00.003+01:00

Eftersom det inte blir några recensioner den här veckan så tänkte jag att vi skulle leka lite "vem är vem?". Hittade den här bilden precis och tyckte den var perfekt för just det här. En liten ledtråd är att alla på bilden är eller har varit medlemmar av Justice Soceity of America. En ledtråd till får ni, den ni tror är Superman är egentligen inte Superman, i alla fall inte om vi ska vara petiga.

Årets bästa och sämsta 2008, del 5

2009-01-11T11:15:00.003+01:00

Det här inlägget har blivit ganska så försenat, men som man brukar säga. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. I detta sista inlägg om det bästa och sämsta i serievärlden 2008 så har ska vi nu kora den bästa och den sämsta ongoing serien. Och vinnarna är...

Årets bästa serie:
Action Comics (DC): Här är det egentligen dött lopp mellan Action Comics och Green Lantern, båda två skriva av Geoff Johns. Men om jag skulle bli tvungen att välja (och det är jag) så får det bli Action Comics. Geoff Johns har här, tillsammans med Gary Frank, visat hur man kan ta äldra koncept från Supermans historia som Legion of Super-Heroes och Kandor och uppdatera dem på ett spännande sätt. Sedan ska Gary Frank har kudos för sina illustrationer i Action Comics som många gånger har varit fantastiska och dessutom gör han den kanske bästa illustrationen av Superman på mycket länge.

Årets sämsta serie:
Countdown to Final Crisis (DC): Målsättning med Countdown var ambitiös. Den skulle vara ryggraden för DC:s samtliga tidingar under året fram till Final Crisis. Dessutom ville man spinna vidare på framgången med 52, men båda dessa högflygande planer kraschlandade rätt ordentligt redan efter ett par nummer. Det blev helt enkelt för rörigt med alltför för många storylines som i slutet inte visade sig leda någonstans. Någon som kan nämna åtminstone en effekt av Countdown som hade verkningar på DC:s universum efter seriens slut? Nej precis, nada! Så här i efterhand så tycker jag Countdown var ett enda stort misslyckande och ett stort slöseri med tid.

Stukad fot visade sig vara benbrott

2009-01-04T13:39:00.002+01:00

Ja, jag har ingen tur så här i början på året. Det som jag i torsdagskväll trodde var en rejält stukad högerfot visade sig under fredagen vara ett brutet strålben. Som om det inte var nog så räckte det inte med att bara gipsa utan jag fick veta att det här skulle operaras. Men efter omständigheterna så har det gått helt ok, och jag behövde bara tillbringa ett dygn på sjukhuset innan jag kunde hoppa därifrån på kryckor. Nu ligger jag i soffan med en gipsad och rejält svullen fot hemma oss morsan och farsan.

På grund av det här så kommer bloggandet att ligga nere ett par dagar framöver. Under tiden så får jag väl roa mig med att läsa några av de olästa seriealbum jag har i bokhyllan.

Årets bästa och sämsta 2008, del 4

2009-01-01T17:43:00.003+01:00

Året är bara knapp en dag gammalt och har definitivt inte börjat på bästa sätt för min del. Skulle efter nyårsfirande oss mor och far traska hem till min egen lya i förmiddags när jag halkar på en isfläck och stukar högerfoten rätt rejält. Helt klart inte en bra start på 2009! Hur som helst, i dagens inlägg om Året 2008 så handlar det om serietidningsfilmern, en av årets stora trender med blockbusters som Iron Man, Incredible Hulk, Helboy 2: The Golden Army, m.fl.

Årets bästa serietidningsfilm:
The Dark Knight (DC): För mig är det inget snack om saken. The Dark Knight är årets bästa serietidningsfilm med bred marginal. En fantastisk produktion och en vädig uppföljare till Batman Begins. Sedan ska vi inte glömma alla fantastiska skådespelarprestationer som filmen bjuder på. Att Heath Ledger är fantastisk i rollen som The Joker har nog ingen undgått att höra, men jag vill gärna lyfta fram Aaron Eckharts roll som Harvy Dent/Two-Face som en fantastisk insatts i skuggan av Ledger.

Årets sämsta serietidningsfilm:
Wanted (Top Cow): Wanted är inte direkt någon skitfilm, men i den konkurrens som rådde under året bland serietidningsfilmerna så hamnar Wanted bland bottenskrapet på listan. Synd egentligen för filmen börjar rätt bra, men tappar en hel del under filmens sista timmen.

Årets bästa och sämsta 2008, del 3

2009-01-01T17:37:00.002+01:00

På grund av nyårstirandet så blev gårdagens inlägg försenat, men här är det nu och denna gång gäller det årets bästa respektive sämsta illustatörer.

Årets bästa illustratör:
Gary Frank (DC): Egentligen skulle flera illustratörer kunna platsa på den här positionen t.ex. Frank Queitley (All-Star Superman), Simone Bianchi (Astonishing X-Men) eller Roberto Aquirre-Sacasa (Angel: Revelations), men 2008 blev året då jag upptäckte Gary Frank. Tillsammans med Geoff Johns har han lyft Action Comics till nya höjder och gjort den till en av DC:s bästa serier i år. Dessutom tycker jag är att Franks bild av Superman är den bästa som gjorts på mycket länge. Helt i klass med klassiska Superman-illustratörer som Curt Swan eller George Perez.

Årets sämsta illustratör:
Ben Oliver (Marvel): Några av er kanske minns hur jag spydde galla över stakars Ben Oliver för hans insatser som illustratör i Young X-Men #8? Hans illustrationer, tillsammans med en urusel färgsättning, i det nummret var så dåliga att jag inte kunde koncentrera mig på storyn i nummret utan hela tiden iriterade mig på Olivers illustrationer. Nu verkar det så om Olivers insatser i Young X-Men #8 var en engångsföreteelse som förmodligen hade en del att göra med att Oliver själv tagit på sig ansvaret att färglägga nummret. Ett stort misstag! Tyvärr är detta det bestående intrycket jag har av Ben Oliver och varken tidigare eller senare under året så jag några lika dåliga illustrationer.

Årets bästa och sämsta 2008, del 2

2008-12-30T09:53:00.004+01:00

Idag handlar det om 2008 års bästa respektive sämsta serieförfattare. Under 2008 såg vi en del nya namn som man fick upp ögonen för, men också de redan etablerade namnen som Greg Rucka, Alex Ross, Ed Brubaker, med flera fortsatte att leverera storys med hög kvalité. Men vilka serieförfattare anser jag så den bästa, respektive den sämsta under 2008?

Årets författare:
Geoff Johns (DC): Vem som är årets serieförfattare råder det inga som helst tiviel om för min del, det är Geoff Johns. Under årets lopp så har han bjudit oss på kvalitetshistorier i tidningar som Action Comics (Superman and the Legion of Super-Heroes, Brainiac), Justice Society of America (Thy Kingdom Come), Booster Gold (Blue & Gold) och inte minst Green Lantern (Secret Origins och Rage of the Red Lanterns). Det är egentligen smått otroligt att han lyckas hålla en så pass hög kvalitetsnivå på i stort sett allt han har jobbat med i år.

Årets sämsta författare:
Jim Starlin (DC): Stakars Jim Starlin har inte haft ett bra år. Först blev det något av en nitlott nar han fick förtroendet att avsluta Jack Kirbys Fourth World-saga i miniserien Death of the New Gods. Det blev inte direkt det värdiga slut jag hade hoppats på för en av Kirbys bästa skapelser, och serien som helhet var inte heller mycket att hurra för. Sedan skulle han göra Rann-Thanagar Holy War, ett slags uppföljare till Rann-Thanagar War, vilken som jag redan nämnt i gårdagens kategori, slutade i ett präktigt magplask. Nej, Starlin har inte haft ett lyckat år, men kom igen med nya tag under 2009 Jim!

Årets bästa och sämsta 2008, del 1

2008-12-29T10:45:00.004+01:00

Nu när 2008 snart går graven så brukar de flesta seriesidor presentera någon form av "årets bästa serier-lista" och Seriehyllan vill inte vara sämre så varje dag under denna vecka kommer jag att presentera årets höjdpunkter och lågvattenmärken i ett antal olika kategorier. Först ut är årets bästa och sämsta miniserier.

Årets bästa miniserie:
Angel: Revelations (Marvel): Helt klart den bästa miniserien under året. Det var hög tid att Angel fick en lite mer ordentligt utfylld bakgrundshistoria och Roberto Aquirre-Sacasa gjorde ett mycket bra jobb i det avseendet. Gräddet på moset här var ändå Adam Pollinas illustrationer som var helt fantastiska!

Årets sämsta miniserie:
Rann-Thanagar Holy War (DC): Jim Starlin har tidigare visat att han kan skriva riktigt bra rymdserier (Infinity Gauntlet, The Infinity War t.ex.), men hans försök att göra något likande med DC:s rymdhjältar visade sig bli ett präktigt magplask! Oinspirerat och oengagerande från början till slut.

Håller ni med mig i mina val? Har jag valt rätt eller fel miniserier och vad har varit er bästa respektive sämsta miniserie under 2008? Skriv gärna en kommentar. Imorgon är kategorin årets bästa och sämsta serieförfattare.

Veckans serier - vecka 52

2008-12-28T10:14:00.004+01:00

Så var vi då framme vid det sista Veckans serier för i år. Men var lugna, den 4 januari så drar jag igång Veckans serier för det nya året 2009. Hoppas att det år blir ett minst lika bra, helst bättre, serieår som 2008!

Invincible #57
Förlag: Image Comics
Författre: Robert Kirkman
Illustratör: Ryan Ottley

Den här veckan bestämde jag mig för att prova något och nytt och valet föll på Invincible, en serie som jag lite gran om, så var lite på vinst eller förlust som jag satte mig ner och började läsa Invincible #57.

Det första som slår mig är att det här nummret kanske inte är det bästa stället för en ny läsare att hoppa på och komma in i storyn på. Men det finns något här som väcker i alla fall min nyfikenhet och får mig att vilja fördjupa mig i Invincible. Exakt vad detta är är svårare att sätte fingret på. Kanske är det karaktärerna, kanske är det Robert Kirkman (mannen bakom den suveräna serien The Walking Dead) sätt att skriva serien som tilltalar mig, eller kanske en kombination av de båda.

Överlag tycker jag att Invincible 57 är en helt ok superhjälteserie och jag tänker nog försöka gräva fram lite tidigare nummer för att försöka ta mig in mer i den värld som Invincible utspelar sig i.

Vigilante #1
Förlag: DC Comics
Författare: Marv Wolfman
Illustratör: Rick Leonardi

Under 80-talet skrev Marv Wolfman en serie om åklagare Adrian Chase vars alter ego Vigilante jagade brottsligar på ett ganska brutalt sätt. Nu är Wolfman tillbaka med en ny Vigilante och vem som döljer sig under masken den här gången är än så länge inte helt klart. I det detta första nummer nöjer sig Wolfman med att bara avslöja hans förnamn, Dorian, och hur vidare denna nya Vigilante har några kopplingar till den gamla återstår dock att se.

I det här första nummret får Vigilante höra rykten om att en superhjälte har bytt sida och säljer information till till skurkarna. Frågan är bara vem som bytt sida... I ett försök att få mer information antar Vigilante aliaset Joe Flynn och infiltrerar Tobias Whales gangsterorganisation för att se vad skurkarna vet.

Som ett första nummer så tycker jag att denna nya Vigilante-serie är helt ok. Inte lika bra som det Wolfman presterade på 80-talet, inte ännu i alla fall, men klart godkänt för att man ska vilja läsa den och fortsätta läsa ett par nummer till om man är intresserad.

Något som däremot känns lite osäkert här är Rick Leonardis illustrationer som jag inte riktigt kan bestämma mig för om jag gillar eller inte. Visst, det ser oftast rätt snyggt ut men frågan är om den här teckningsstilen passar Vigilante? Jag får nog ge tidningen en chans om återkomma angående den frågan om ett par nummer.

God Jul!

2008-12-24T11:11:00.002+01:00

Så här på julafton så vill jag passa på att önska en riktigt god jul till alla som läsare här på Seriehyllan. Hoppas ni får det skönt och trevligt hur ni än firar julen.

God Jul!

Jason Todds död

2008-12-23T14:29:00.004+01:00

I story arcen A Death in the Family som gick i Batman #426-429 1988-89 kunde läsarna påverka storyn direkt genom att ringa in och rösta. Den andra Robin, Jason Todd hade i det första numret blivit brutalt nedslagen, skjuten och till sist sprängd i luften av Jokern. Frågan som läsarna då skulle rösta om var om hur vidare Jason dog eller överlevde. Med tanke på Jasons impopularitet bland fansen så skulle man kunna tro att utgången var given från första början, men det var med knapp marginal som fansens röstade för att ta livet av snorungen. Ett klassiskt serieögonblick som på senare år förlorat mycket av sin ställning som klassiskt.

2005, i arcen Under the Hood, bestämde sig DC för att återuppliva Jason Todd som en halvt psykotisk, mordisk brottsbekämpare med namnet Red Hood. Det här enligt mig ett av DC:s mera korkade beslut på senare tid. Jasons död hade fram till dess kommit att ha påverkat Batmans personlighet så pass mycket att när han nu återuppstod så försvann en stor del av det som var Batman.

Nu när Batman till synes dött så kan man ju undra vad DC har för planer för Jason Todd. Hoppas bara att det inte blir Jason som får överta Batmans mask och mantel!

Veckans serier - vecka 51

2008-12-21T10:27:00.005+01:00

Invincible Iron Man #8 ("Shipbreaking")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Matt Fraction
Illustratör: Salvador Larocca

Invincible Iron Man #8 utgör första delen i en ny story arc, World's Most Wanted. Efter händelserna i Secrect Invasion så har Tony Starks värld helt ställts på huvud. Stark Industries är mer eller mindre i konkurs, SHIELD är upplöst och omorganiserade till HAMMER med Norman Osborn som ny ledare, dessutom har Iron Man inte det bästa ryktet om sig bland folket. Men Tony Stark har en plan, en plan som kommer att få Norman Osborn att jaga Iron Man till världens ände med alla tillgängliga medel. Vad exakt denna plan går ut ska jag inte avslöja här, men jag kan säga att databasen till The Superhuman Registaration Act spelar en stor roll i denna plan.

I Invincible Iron Mans förra arc visade Matt Fraction att han vet hur man ska skriva Tony Stark/Iron Man och anslaget till den här nya arcen lovar att fortsätta i samma spår även om mycket i Starks värld nu drastiskt förändrats. Fraction skriver just nu också Uncanny X-Men, men där tycker jag inte att han kommer upp i samma kvalité på story som han gör här i Invincible Iron Man.

Salvador Larocca fortsätter också att göra ett bra arbete med illustrationerna. Det är snyggt och stilrent och jag måste också passa på att berömma Tony D'Armata för hans jobb med färgläggningen som funkar fantastiskt bra ihop med Laroccas illustarationer.

Invincible Iron Man #8 är ett solit nummer som lovar en spännande fortsättning på arcen World's Most Wanted. Jag kommer med spänning att följa fortsättningen på denna kamp mellan Norman Osborn och Tony Stark/Iron Man.

P.S. Dark Reign har börjat riktigt bra så här långt tycker jag. Mycket bättre än Civil War och Secret Invasion. D.S.

Terra #4 ("For Those About To Rock")
Förlag: DC Comics
Författare: Justin Gray och Jimmy Palmiotti
Illustratör: Amanda Conner

Terra är en av de där karaktärerna som har en så pass komplicerad och förvirrande bakgrundshistoria att man får huvudvärk bara av att tänka på det. Men i den här miniserien där en ny Terra på allvar introduceras för oss läsare (debuten gjordes under 2005 i Supergirl #12) lyckas faktiskt författarna Justin Gray och Jimmy Paliotti att räta ut några av alla de frågetecken som finns kring Terra.

Vad man kan man säga om Terra som miniserie är att det har varit rätt så trevlig och ganska lättsam läsning. Men historien genom de fyra nummer som miniserien består av har vissa gånger känts som om Gray och Palmiotti haft lite för bråttom. Kanske hade det varit bättre om miniserien utökats med ett eller kanske två nummer och man hade fått tid att verkligen fördjupa sig i Terra som karaktär.

Terra har också fått mig att få upp ögonen för Amanda Conners illustrationer. Jag trodde först att det här var någon ny förmåga men en snabb sökning på internet visar att hon illustrerat serier sedan 1988. Hur kommer det sig att det är först nu som jag upptäcker henne?? Hur som helst, Conners illustrationer här är snygga och enkla och passar tycker jag mycket till både Terra och Power Girl. Appropå Power Girl så ska Conner, tillsammans med Gray och Palmiotti nu ge sig i kast med den nya Power Girl-tidningen som snart ska komma ut. Med tanke på trions jobb här så kan Power Girl bli rätt bra och med tanke på hur Terra slutar så är det inte helt omöjligt att Terra kommer att göra en del gästspel i den nya tidningen.

Era klassiska serieögonblick

2008-12-19T13:57:00.002+01:00

Idag skulle jag ha postat ett nytt klassiskt serieögonblick här på Seriehyllan, men det är lite dåligt med inspiration så här i julstöket så jag tänkte er komma med förslag på vad som ska vara nästa klassiska ögonblick (som kommer att postas här på Seriehyllan dan före julafton). Så har ni något klassiskt serieögonblick så tveka inte, skriv en kommentar om det... Vem vet, kanske är det ditt serieögonblick som dyker upp här på Seriehyllan nästa gång.

Gwen Stacys död

2008-12-17T09:39:00.005+01:00

Förutom uncle Bens död så är nog Gwen Stacys död den händelse som påverkat Spider-Man mest sedan hans debut i Amazing Fantasy #15 (1961). Det hela hände i Amazing Spider-Man #122 (1963) där Spider-Mans ärkefiende Green Goblin kidnappar Gwen och tar med henne upp till toppen på Brooklyn Bridge i New York. I den efterföljande striden mellan Spider-Man och Green Goblin kastar Goblin Gwen ner från bron. Spider-Man lyckas hindra hennes fall innan hon slår i vattnet genom att använda sitt nät, men chocken av fallet har då redan tagit livet av henne.

Gwen Stacys död är utan tvekan ett klassiska serieögonblick, men ett rätt uttjatat sådant tycker jag. Däremot är det intressant att, bortsett från diverse kloner och dubbelgångare, så har Gwen Stacy faktiskt förblivit död hela tiden. Ganska fantastiskt egentligen när man tänker på att i seriernas värld är döden i princip en roterande dörr som efter ett tag spottar ut tidigare döda karaktär, nu högst levande för att göra comeback.

Veckans serier - vecka 50

2008-12-14T11:31:00.004+01:00

Secret Invasion: Dark Reign #1
Förlag: Marvel Comics
Författare: Brian Michael Bendis
Illustratör: Alex Maleev

Förra veckan avslutade Marvel sin stora event Secret Invasion och utan att direkt ödsla någon tid så kastar Marvel sina läsare nu rakt in i nästa stora event, Dark Reign. Secret Invasion fångade mig inte särskilt mycket, men med tanke på vad Bendis avslöjar och hintar till i det här numret så tror jag nog att jag kommer att följa Dark Reign för det här känns lovande, om inte annat för att se när det kommer att brista för Norman Osborn (tro mig det kommer inte dröja länge...).

Secret Invasion: Dark Reign fokuserar på det hemliga möte som man fick se på sista sidan i Secret Invasion #8 där Osborn samlat Doctor Doom, The Hood, Emma Frost, Namor och Loki. Jag ska inte avslöja för mycket men kontentan är att Osborn lovar dem vad de alltdi velat ha. Loki vill ha herraväldet över Asgard, Namor vill återupprätta Atlantis, och Doctor Doom vill ha tillbaka sitt Latveria. Vad Emma Frost vill ha är inte riktigt klart. I utbyte mot detta vill Osborn ha äran för att ha kommit till rätta med dessa fredsstörande element.

Brian Michael Bendis gör tycker jag ett bra arbete här och han får också mig se lite annorlunda på Secret Invasion. Inte som en enskild event utan som första akten i ett en större historia, vilket i mitt tycke gör att Secret Invasion lite mer lättförstådd. Men Bendis tolkning av Namor i det här numret långt ifrån den allmänna bilden av den självsäkre, arrogante atlantiske kungen. Inget av hur Bendis porträtterar Namor känns kungligt. Det samma kan sägas om Alex Maleevs illustrationer av samma karaktär. Läste i en annan recension av det här numret där recensenten störde sig på att han tyckte att Namor var allt för lik Maleev själv. Hur vidare det stämmer eller inte vet jag inte, men jag håller med om att det är något av ett störningsmoment.

Frånsett dessa mindre skönhetsfel så är Secret Invasion: Dark Reign en helt ok tidning och känns som en bra brygga mellan Marvels två events. Den får i alla fall mig att bli mer nyfiken på Dark Reign än vad jag var innan. Frågan är bara om det är en bra eller dålig sak?

X-Men/Spider-Man #2 ("Last Hunts")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Christos Gage
Illustratör: Mario Alberti

Det första nummret i den här miniserien visade sig vara riktigt trevlig läsning och nummer två fortsätter i samma anda. Storyn i det här nummret utseplar sig ett par efter det som hände i första nummret. Ni som har koll på ett mutant-historia kommer att känna igen er. Den utspelar sig något efter Kraven's Last Hunt och mitt under Mutant Massacre.

Christos Gage tycker jag gör ett bra jobb här. Team-ups mellan Spider-Man och X-Men har gjorts i massor, men Gage tycker jag lyckas undvika de värsta fallgroparna med sådana historier och ändå få till en story som känns rätt fräsch. Dessutom är det hela kryddat med en del rätt skön humor. Jag skrattade gott åt Spider-Mans kommentar om hur freaky det skulle vara att ha en klon av sig själv springandes omkring, detta efter de just upptäckt kloner av de ursprungliga X-Men. Är det någon som har haft det problemet så är det Spider-Man själv.

Men den riktiga grädden på moset så att säga i det här nummret är Mario Albertis illustrationer. Mycket detaljer och förbannat snyggt. Förra veckan hyllade jag Jay Anacletos arbete på Marvels: Eye of the Camera, och frågan är om inte Alberti är på samma nivå, eller kanske till och med bättre, trots att han ar en stil som skiljer sig markant från Anacletos.

På det hela taget tycker jag att X-Men/Spider-Man är en av det bättre och mer läsvärda miniserierna just nu och det ska bli spännande att läsa de två avslutande numren och se vad det är som Mister Sinister har på gång.

Spider-Man No More

2008-12-11T09:32:00.005+01:00

Det här klassiska serieögonblicket finner man i Amazing Spider-Man #50 (1967) i historia med titeln "Spider-Man No More" av Stan Lee och John Romita Sr. Egentligen är det inte så mycket själva storyn i sig, även om den är väldigt bra, som jag tycker är det klassiska serieögonblicket här, det kommer en fantastisk splash-page där Peter Parker har bestämt sig för att ge upp livet som Spider-Man och i en mörk New York-gränd slänger han dräkten i en soptunna och går därifrån.

Det här är en av mina absoluta favoritbilder från en serietidning över huvudtaget. Den är fantastiskt snygg och samtidigt en rätt dyster och mörk stämning över sig, något jag tycker Romita uppnår detta med rätt små och enkla medel.

Sam Ramis film Spider-Man 2 bygger i rätt stor utsträckning på händelserna i Amazing Spider-Man #50 och har dessutom en scen som nästan är en exakt kopia av just den här scenen.

"One punch!"

2008-12-09T13:51:00.004+01:00

Detta klassiska serieögonblick är inte bara klassiskt, det är också förbaskat roligt. I Justice League #5 1987 bråkar Guy Gardner med Batman och vem som ska vara ledaren för denna nya version av Justice League. Hetlevrad som han är så tappar Guy humöret och slår Batman i ansiktet med en rak höger, vilket Batman tar ganska oberört. Nu är det Batmans tur och med ett enda slag däckar Guy som sedan ligger totalt utslagen på golvet. Reaktionerna från det övriga JL-medlemmarna är obetalbara! Särskilt Blue Beetle som står och gapskrattar och ropar "One punch, one punch!". Klassiskt! JM DeMatteis och Keith Giffen visste verkligen vad de gjorde på sin run av Justice League/Justice Leauge International.

I år har också stora delar av Justice Leauge International kommit ut i fina trades. Just nu finns tre stycken ut. Kan vara en fin julklapp till dig själv eller till någon annan som gillar serier.

Veckans serier - vecka 49

2008-12-07T15:16:00.003+01:00

Marvels: Eye of the Camera #1 ("Chapter 1: Just One Little Thing")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Kurt Busiek
Illustratör: Jay Anacleto

Marvels: Eye of the Camera är en fristående uppföljare till Kurt Busiek och Alex Ross klassiska Marvels från 1994. Jag har tvyärr inte läst Marvels så jag vet inte hur denna uppföljare står sig eller hur den passar ihop med originalet. Men att ha läst Marvels eller inte är inget som är nödvändigt för att kunna hänga med i den här historien.

Eye of the Camera tar sin början dagarna före en viss rymdfärd som gjorde fyra vanliga människor till superhjältar. Vi får följa fotografen Phil Sheldon och uppleva Fantastic Fours första framträdande och den efterföljande vågen av nya superhjältar i New York och världen genom hans ögon.

Att Kurt Busiek låter oss följa händelserna genom en vanlig man och inte någon superhjälte tycker jag är en av de stora styrkorna i Marvels: Eye of the Camera. Man får något av ett grodperspektiv på Marvels klassiska hjältar och Busiek lyckas också fånga känsla förändring som New York upplever i och med superhjältarnas ankomst och New York-bornas reaktioner på detta. Busiek gör också ett bra jobb genom att parallellt med dessa händelser också fokusera på Sheldons privatliv och det blir en intressant läsning att se hur Sheldon tacklar dels världsomspännande förändringar men också lika omfattande förändringar på det privata planet. Det är väldigt snyggt och bra skrivet och det är bara att applådera Busiek för ett fantastiskt välskrivet nummer.

Alex Ross är visserligen inte inblandad i den här uppföljaren men Jay Anacleto gör ett strålande jobb med sina illustrationer i Ross frånvaro. Det här är lätt veckans bäst illustrerade serietidning. Marvels: Eye of the Camera har redan blivit en ny favorit för mig och jag väntar med spänning på nästa nummer.

Supermans död och återkomst

2008-12-05T09:54:00.006+01:00

Eftersom frågan om hurvidare Batman nu är död eller inte så tänkte jag att det kunde vara passande att som nästa klassika serieögonblick ta upp Supermans hädanfärd 1992 efter en massiv fight mot monstret Doomsday i centrala Metropolis.

Hela historien utspelade sig i samtliga då publicerade Superman-serier: Action Comics, Adventures of Superman, Superman: Man of Steel och Superman och gav upphov till några nya karaktärer som fortfarande kvar, som t.ex. Cyborg-Superman som vi senast kunde se i Sinestro Corps War och Superboy, som ju dog under händelserna i Infinite Crisis.

Storyn avslutas senare under hösten 1993 med att Superman återuppstår från det döda och bevisar att döden är långt ifrån något beständigt i seriernas värld.

Lite kuriosa med den här händelsen, i alla fall för oss här i Sverige, var att jag minns att TV-nyheterna rapporterade om händelsen, vilket måste ha varit första gången som svensk TV raporterat nyheter från serievärlden.

1974: Wolverine gör entré

2008-12-03T10:30:00.010+01:00

"I'm the best there is at what I do, but what I do isn't very nice." -Wolverine

Med läkefaktor, adamantiumskelet, gryma sylvassa klor och en bakgrundshistoria som man ibland får huvudvärkt av att försöka reda ut. Men det gör inget! Wolverine is the best there is at what he does, och han gör det jäkligt bra redan då han gjorde sin debut i Incredible Hulk #180 (1974) då han lade sig i en fight mellan Hulk och Wendigo.

Wolverine skapades av Len Wein och John Romita Sr., men den klassiska looken för Wolverine är idag nog mer förknippad med den Dave Cockrum tog fram till Giant Size X-Men #1 (1975) Då Wolverine går med i X-Men. Sedan dess har Wolverine alltid varit en favoritkaraktär bland fansen. Genom åren har det blivt många story arcs om Wolverine och under nästa 2009 så kommer en långfilm om Wolverines ursprung med Hugh Jackman i huvudrollen på biograferna.

Vill du läsa några bra storys med Wolverine så rekomenderar jag bland annat Wolverine: The Origin och Weapon X.

Veckans serier - vecka 48

2008-11-30T12:26:00.006+01:00

Batman #681 ("Batman R.I.P. Finale: Hearts In Darkness")
Förlag: DC Comics
Författare: Grant Morrison
Illustratör: Tony S. Daniel

Det har varit mycket snack om Grant Morrisons Batman R.I.P. och nu när storyn har kommit till slutet så kan jag kan jag säga att om man gillar Batman så är Batman R.I.P. inte, i min mening, värt besväret att läsas. Det är egentligen ganska konstigt då Morrison senaste projekt, All-Star Superman, skapade en av de bästa Superman-historier som gjorts på senare år och visade att Morrison verkligen förstod vad Superman egentligen handlade om. Detta tycker jag inte kan sägas om Batman R.I.P.

Egentligen är det inte direkt historien det är fel på, som är halvbra. Det som är felet är Morrison här förvrider att det som gör Batman till den han är, vilket blir totalt fel och mer än en gång när jag läste det här numret så tänkte jag "Vad i helvete!?". Hans tolkning av Jokern är bara helt fel och framstår här som en fullständigt psykotisk vetvilling och inte den nemesis till Batman som han verkligen är. Att sedan också ta tillbaka Bruce Waynes far, Thomas Wayne, från de döda och göra honom till en riktigt skit är ytterligare ett fullständigt idiotiskt initiativ av Morrison.

Att DC Comics överhuvudtaget låter Morrison skriva en sån här historia som inte behandlar en av företagets mest kända karaktärer med den respekt sin den förtjänar känns väldigt konstigt. Med tanke på framgångarna med de två senaste Batman-filmerna och att intresset för Batman är högre än på mycket länge så finns det ingen anledning till att ta död på Bruce Wayne/Batman. Det hela börjar lukta reklamjippo i stil med då man tog död med Superman i mitten av 90-talet bara för att återuppliva honom ett halvår senare.

Sammanfattningsvis så har Batman R.I.P. varit en halvdan story arc med en hel del idiotiska detaljer och omskrivningar av vad som gör Batman till den han är. Mitt tips är att vi inom ett år kommer att få se en retcon som kommer att eliminera dessa händelserna och återställa kontinuiteten till vad den var innan Batman R.I.P. började. Att ersätta Bruce Wayne som Batman med någon annan är som sagt fullständig idioti och kommer aldrig att funka. Batman är så mycket mer än bara en person i mask och mantel.

Marvel Super Heroes Secret Wars

2008-11-27T09:41:00.013+01:00

Marvel Super Heroes Secret Wars, eller bara Serect Wars som den kanske är mer känd som, skriven av Jim Shooter och illustrerad av Mike Zeck blev den första stora crossovern i serietidningssammanhang. Crossovers hade visserligen funnits långt tidigare, men då oftast bara under två-tre nummer eller så. I Secret Wars satsade Jim Shooter stort och resultatet blev en 12-delar lång miniserie (från maj 1984 till april 1985) och i stort sett samtliga Marvel-karaktärer vid den tiden var med på ett hörn.

Det kanske enskilt mest minnesvärda ögonblicket i Secret Wars är när Spider-Man i Secret Wars #7 byter den gamla röda och blå färgade dräkten till en ny svart dräkt, den som senare kommer att ställa till med en hel del problem för vår käre väggkrypare och senare också ge upphov till Venom.

Secret Wars kanske inte var så omskakande för Marvel-universumet på samma sätt som senare stora crossovers, men då den var först så tycker jag att den har en given plats som milstolpe i seriehistorien och som ett klassiskt serieögonblick.

Klassiska serieögonblick 1

2008-11-25T09:23:00.006+01:00

Igår hade Comicbookresources.com en topp-25 lista över de bästa striderna i serier. Inspirerad av detta så har jag bestämt mig för att i några månader framöver lyfta fram, i mitt tycke, klassiska serieögonblick från DC och Marvels långa historia. Först ut av dessa klassiska serieögonblick är det som kan sägas ha skapat hela superhjältegenren, men också den moderna serieindustrin.

Allt började den 30 juni 1938, tidningen hette Action Comic #1 och figuren på omslaget, lyftandes en bil, skulle komma att förändra världen. Hans namn var Superman och i år är det exakt 70 år sedan han gjorde sin debut i Action Comics.

Veckans serier - vecka 47

2008-11-23T19:22:00.004+01:00

The Brave and the Bold #19 ("Without Sin, Part One")
Förlag: DC Comics
Författare: David Hine
Illustratör: Dougie Braithwaite

I The Brave and the Bold #19 paras Green Lantern ihop med en av mina favoritkaraktärer, den mystiske Phantom Stranger för en historia som blandar Science fiction med magic och mysticism. En blandning som till en början kan verka underlig, men jag tycker David Hine har lyckats få ihop båda delarna till en bra historia där spänningen och mystiken som byggs upp och behålls genom hela numret.

Dougie Braithwaites illustrationer i det här numret är riktigt bra. Ser väldigt snyggt ut, men på vissa ställen kan jag tycka att Briathwaites stil inte riktigt passar för karaktären. Jag tänker då främst på Green Lantern, som jag ibland tycker få onödigt kantiga former. Möjligen kan detta bero på tidsbrist och att Braithwaite inte hade tid att vara lika detaljerad i de bilder jag småstör mig på. Däremot är Briathwaites stil som klipt och skuren för Phantom Stranger. Jag tror aldrig jag har sett Stranger så här snyggt gjord någonsin och Braithwaites illustrationer hjälper verkligen till att framhäva den mystik som finns runt Phantom Stranger.

På det stora hela så tycker jag att Brave and the Bold #19 är ett starkt och bra nummer. Inte direkt mindblowing eller så, men en bra historia (hittills ska tilläggas, det är en del två också) och ett bra spel mellan de två huvudkaraktärerna. Rekomenderas!

Thunderbolts #126 ("Burning Down the House, Part One")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Andy Diggle
Illustratör: Roberto De La Torre

Jag kan ärligt säga att jag inte ägnat Thunderbolts särskilt mycket tid, bara läst ett par nummer av titeln. Men den här månadens nummer har det snackats en hel del om i olika diskussionsgrupper på nätet. Anledningen är att historien som börjar i detta nummer utspelar sig efter Secret Invasion som ju har en månad kvar och vi vet ännu inte hur den arcen slutar. Jag måste säga att inte riktigt förstår varför Marvel inte väntar med det här nummret till efter det att Secret Invasion är slut. Men efter att läst numret så kan jag säga att Andy Diggle, som skrivit nummret, lyckas undvika att göra några större avslöjande om hur Secret Invasion slutar. Istället ger han små glimtar och ledtrådar till vad som händer utan att för den sakens skull avslöja för mycket.

Men det som verkligen gör det här nummret läsvärt är Diggles sätt att handskas med karaktärerna. Från Norman Osborns subtila manipulationer (får en att tänka McCarthys häxjakt på kommunister) till Bullseyes eller Venoms minst sagt instabila psyken. Thunderbolts består ju av ett gäng superskurkar med varierande grad av psykisk obalans och Diggle har, trots att det här är hans första nummer på Thunderbolts, fått karaktärerna helt rätt.

Thunderbolts har, i och med detta nummer, gått ifrån en serie som jag inte brydde mig så mycket om till något av en favorit på Marvel-sidan just nu. Detta under förutsättning att Diggle och De La Torre lyckas behålla samma nivå av spänning och kvalité i kommande nummer.

Bloggtips: Weltklasse Serier

2008-11-19T08:18:00.005+01:00

Här kommer ett tips på en serieblogg som jag tack vare Junkultur fick upp ögonen för, stort tack för det. Weltklasse Serier tycker jag verkar vara en riktigt bra serieblogg så kolla in den när ni har tid!

Extra recension: The Eternals Annual #1

2008-11-18T11:45:00.006+01:00

Eternals Annual #1 ("True Believers")

Förlag: Marvel Comics

Författare: Fred Van Lente

Illustratör: Pascual Alixe

Jag lovade ju att jag skulle fixa en recension av Eternals Annual #1 när jag väl fått tag på serien. Nu har jag det och jag håller vad jag lovar så här kommer en rykande färsk recension av numret.

På det stora hela så Eternals Annual #1 något av en besvikelse. Visst, storyn är det egentligen inget fel, faktum är att den är rätt bra men jag hade förväntat mig något mer. Fred Van Lente (en ny bekantskap) gör en rätt bra historia med en hel del action, men jag stör mig en aning på hans försök till humoristiska kommentarer som jag inte tycker funkar särskilt bra. Eller rättare sagt, vissa av dem funkar rätt ok men allt som oftast urartar det till dålig slapstick-humor. Jag har inget emot Van Lentes försök att få in humor i Eternals, så länge det görs bra och inte slutar i plumpa skämt och gags.

En annan sak som inte heller funkar särskilt bra är Pascual Alixes illustrationer som då och då ser ok ut men som oftast är ser rätt platt och händelselöst ut. Det är en bra bit ifrån vad Daniel Acuna åstadkommer i den vanliga Eternals-serien.

Förutom huvudstoryn i Eternals Annual #1 så bjuds vi också på två saker som den här serien gott hade kunnat vara utan. Dels en faktasida om the Young Gods som Eternals slåss mot i hvudstoryn. Uppenbarligen har den sidan ett par år på nacken för den är tecknad i en stil som känns minst tio-femton år gammal och känns inte alls bra tecknad. Dels så får vi också med ett av Jack Kirbys nummer från den första Eternals-serien (#7, 1977). Vad det numret har här att göra, mer än som utfyllnad eller som introduktion till Eternals för nya läsare, är lite av ett mysterium för mig för den har knappt något att göra med huvudstoryn.

Veckans serier - vecka 46

2008-11-16T10:28:00.005+01:00

JSA Kingdom Come Special: Superman #1
Förlag: DC Comics
Författare: Alex Ross
Illustratör: Alex Ross

JSA Kingdom Come Speical: Superman #1 är en djupdykning i Superman of Earth-22, alltså de ställe där händelserna Mark Waids och Alex Ross fantastiska Kindom Come utspelade sig. Ni som hängt med i Justice Society of America de senaste månaderna vet att Geoff Johns gör något av en fortsättning på Kingdom Come, kallad Thy Kingdom Come. Jag tänker inte gå in mera på de händelser som leder upp till Thy Kingdom Come eller till denna one-shot, eftersom jag då skulle skulle behöva skriva en mindre avhandling. Vill ni veta så läs själva.

Hur som helst, JSA Kingdom Come Speical: Superman #1 var lätt veckans bästa serie. Alex Ross, som här både har skrivt storyn och gjort illustrationerna, har gjort ett fantastiskt bra jobb. Har man som läsare tidigare läst Kingdom Come så tror jag man kommer uppskatta den här one-shoten mer än annars, då Ross vävt in flera trådar från just Kingdom Come in den här historien.

Men det som verkligen lyfter den här serien är Ross illustationer. Det var länge sedan jag såg en serie som illustrationsmässigt ens kommer i närheten av vad Ross får fram här. Helt underbart! Att Ross sedan använder sig av två olika stilar för att särskilja de delar som skildrar händelser på Kingdom Come och de som utspelar sig i nutid kanske inte nyskapande, men han gör det fantastiskt bra. Så har ni läst Kingdom Come och kanske även några av de senaste numren av Justice Society of America så rekomenderar jag verkligen denna one-shot.

Jag hade också tänkt ha en recension av Eternals Annual #1 den här veckan, men tyvärr så har jag inte fått tag på den serien ännu. Får jag tag på den så lovar jag att lägga upp en recension av den så fort som möjligt.

Veckans serier - vecka 45

2008-11-09T10:38:00.003+01:00

Ultimatum #1 ("Chapter One: Three Kings")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Jeph Loeb
Illustatör: David Finch

Så var det då dags för Ultimatum. Marvel har i ett par månader nu byggt upp till denna event som tycks lova antingen en fullständig ombildning av Ultimate-universumet eller dess död. Vilket det blir lär vi nog bli varse om i kommande nummer. Hur som helst så börjar Ultimatum stort. Innom loppet av 15 sidor så har tre X-Men, två Ultimates och en medlem av Fantastic Four till synes mist livet när en stor katastrof drabbar New York. På sista sidan i detta nummer avslöjas hjärnan bakom katastrofen, något som spolieras en aningen eftersom Marvel använt den här sidan i sin marknadsföring för Ultimatum.

Jeph Loeb skrev ju tidigare i år The Ultimates 3, en miniserie som jag inledningsvis hyllade men som senare föll rätt så platt. Därför var jag först lite tveksam till vad Loeb skulle kunna tänkas hitta på i Ultimatum. Men han gör här faktiskt ett riktigt bra jobb. Karaktärer, tempo, m.m. känns solit. Men trots en starkt start så känner jag mig ändå lite tveksam till Ultimatum, just med tanke på Loebs arbete på The Ultimates 3. Det känns och ser lovande ut, men jag vill nog helst läsa ett eller ett par nummer till innan jag säger något definitivt om Ultimatum.

Avslutningsvis tänkte jag snabbt beröra en annan stark aspekt av Ultimatum, nämligen David Finch illustrationer som är fantastiska. Hans New York-bilder i början är fulla av liv och detaljer och när sedan katastrofen slår till så bjuder han på en del riktigt maffiga bilder. Riktigt härligt att se.

Trinity #23 ("What Paris Should Be Like")
Förlag: DC Comics
Författare: Kurt Busiek
Illustratör: Mark Bagley

Det var ett tag sedan jag senast recenserade ett nummer av Trinity här på Seriehyllan, någon gång i juli visst. Nu är Kurt Busiek och Mark Bagley framme vid nummer 23 och jag måste säga att även om jag inte följer serien varje vecka så är Trinity långt mycket bättre än DC:s senaste veckovis utgivna serie, fiaskot Countdown to Final Crisis.

För där Countdown to Final Crisis var extremt splittrad, saknade tempo och kändes allmänt värdelös så är Trinity inget av detta. Den har en tajt historia, ett rasande tempo och känns långt ifrån värdelös. Dessutom så funkar både huvudstoryn och backup-storyn väldigt bra och kompleterar varandra strålande. Det verkar som om DC verkligen har tagit lärdom av fiaskot med Countdown och lärt sig av misstagen man gjorde där. Resultatet är en väldigt bra serie som verkligen funkar att ges ut veckovis. Bra jobbat DC och bra jobbat Kurt Busiek och Mark Bagley!

DC lägger ner Batman-titlar

2008-11-05T13:49:00.005+01:00

Grant Morrison avslutar i slutet av den här månaden sin Batman R.I.P.-story i Batman, vilken tycks lova stora förändringar av Batmans och denne omgivingar. Vad dessa förändringar kommer att innebära återstår att se men idag så meddelade DC Comics att tre stycken Batman-relaterade tidningar: Robin, Nightwing och Birds of Prey kommer att avslutas i februari. Om det innebär ett definitivt slut för titlarna eller om DC planerar en re-launch av samtliga tre återstår att se. Personligen tycker jag det känns tråkigt att DC tar det här beslutet, särskilt när det gäller Robin och Nightwing som ganska konstant har levererat bra storys sedan början. Detta, plsu att alla tre serier säljer rätt ok, gör att jag tror att DC planerar en re-launch.

Läs om det hela på Newsarama.com.

Veckans serier - vecka 44

2008-11-02T15:39:00.003+01:00

Eftersom jag varit borta under större delen av helgen så har jag inte hunnit med att gå igenom veckans serieskörd ordentligt. Så den här veckan blir det bara en recension, dock av en riktigt bra tidning. Mycket nöje!

Final Crisis: Rage of the Red Lantern #1 ("Prologue: Blood Feud")
Förlag: DC Comics
Författare: Geoff Johns
Illustatör: Shane Davis

Det börjar närma sig nu, nästa års stora event oss DC, nämligen Blackest Night som jag tjatat om ett par gånger här på Seriehyllan. Rage of the Red Lanterns, som tar sin början i denna one-shot (och senare fortsätter i vanliga Green Lantern) ska ses som en prolog till Blackest Night.

I Rage of the Red Lanterns ska Hal Jordans ärkerival Sinestro transporteras till sin hemplanet Kourugar för att avrättas för sina brott under Sinestro Corps War. Hal får, tillsammans med ett gäng andra Lanterns, i uppdrag att föra Sinestro till Kourugar. Men allt går inte som planerat då de nya Red Lanterns vill ha ett ord med i leken också.

Geoff Johns idéer om ett emotionellt färgspektrum som ger kraft åt de olika Lanterna börjar här att verkligen utkristallisera sig. Hittills har vi sett gröna, gula, lilla och röda lanterns. För en ny läsare av Green Lantern låter det här säkert rätt underligt och också lite löjligt, men har man hängt med i Green Lantern sedan Johns började skriva så kan man inte undgå att Johns idéer passar perfekt i Green Lanterns värld. Så är du ett fan av I och väll hänga med i svängarna fram till Blackest Night så rekomenderar jag starkt Rage of the Red Lanterns.

Grath Ennis Preacher blir film!

2008-10-30T15:34:00.003+01:00

Intressanta film- och serienyheter idag. Garth Ennis prisbelönade serie Preacher ska bli film. Regin kommer Sam Mendes att stå för, vilket låter lovande med tanke på hans tidigare filmer, särskilt serietidningsbasserade The Road to Perdition. Tyvärr så finns än så länge inget manus eller när filmen kan tänkas komma. Kort sagt den befinner sig just nu väldigt mycket i vad man i filmretsar brukar kalla för development hell. Så filmen kan lika gärna bli gjord som hamna i skräpkorgen. Så vi får väl alla hoppas att filmen blir gjord. Tills dess så lovar jag att läsa igenom Preacher, något som jag inte gjort ännu. Lite mer info finns att hämta på Newsarama.

Veckans serier - vecka 43

2008-10-26T09:35:00.004+01:00

Final Crisis #4 ("How To Murder Earth")
Förlag: DC Comics
Författare: Grant Morrison
Illustatör: J.G. Jones, Jesus Merino, Carlos Pacheco

Grant Morrison har nu kommit ungefär halvvägs igenom Final Crisis och till skillnad från Marvels Secret Invasion, som jag mer eller mindre har skippat numera, så har Final Crisis bjudit på trevlig och spännande läsning. I det här numret får vi se hur the Anit-Life Equation sprider sig över världen och hur DC:s hjältar för en till synes hopplös kamp för att rädda världen.

Grant Morrison skriver ju just nu som bekant också storyn Batman R.I.P. i Batman en story som, nu när den närmar sig sitt slut, jag fortfarande har väldigt blandade känslor kring. Några sådana känslor har inte när det gäller Final Crisis, men jag tycker att Morrison bör ha en växel till att lägga i inför de sista tre numren av serien, vilket jag också tror att han kommer att göra.

Thor: The Truth of History
Förlag: Marvel Comics
Författare: Alan Davis
Illustatör: Alan Davis

Alan Davis är lite av en legend inom seriebranschen. Han är kanske mest känd som illustatör och har bland annat jobbat med Alan Moore på dennes klassiska run på Captain Britian. Men Davis har också skrivit ett antal serie också och i Thor: The Truth of History så tar han sig an att både skriva och illustrera denna one-shot.

Storyn tar sin början vid pyramiderna vid Giza där två arkeologer diskuterar Sfinxens ursprung där den ene menar att Sfinxen är betydligt äldre än pyramiderna. Ur detta får vi ta del av en historia där Thor tillsammans med två andra asagudar beger sig till antikens Egypten för att hämta hem Volstagg, som råkat hamna där av misstag.

Alan Davis bjuder oss här på en rätt trevlig historia och fylld av nostalgivibbar, inte minst tack vare Davis illustationer. Jag tycker att Thor: The Truth of History är en helt ok one-shot med lite klassisk feel, så gillar man Thor så tror jag man kommer att gilla den här också.

Veckans serier - vecka 42

2008-10-19T11:02:00.003+02:00

Young X-Men #7 ("The Other")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Marc Guggenheim
Illustratör: Ben Oliver

Ibland när man läser nya serietidningar så undrar vad i hela friden de inblandade egentligen tänkte på och varför igen, så att säga, drog i handbromsen innan tidningen gått i tryck. Just detta hände mig den här veckan när jag bestämde mig för att testa senaste numret av Young X-Men. Det är sällan jag blir förbannad då jag läser serier, men nu blev jag det. Vad i helsike tänkte editorn Daniel Ketchum på då han godkände de här numret för tryck!? Marc Guggenheims story är väl hyfsad, även om det finns element i storyn som jag inte gillar. Det räckte väl med en Krakoa så varför ska vi helt plötslig ha flera stycken? Underligare blir det när fighten mot Krakoa(s) mer eller mindre är en sidohandling och inte har särskilt mycket att göra med storyn egentliga premiss.

Men vad som verkligen drar ner betyget på det här numret är Ben Olivers illustrationer. Det ser ofärdigt ut och det hela avrundas med en färgpalett som kraftigt domineras av lila och rosa. Kort sagt, det ser gräsligt ut! Nej, teamet bakom Young X-Men får verkligen ta sig i kragen till kommande nummer och lyfta standarden rejält om jag ska läsa fler nummer av tidningen. För tillfället så avråder jag er bestämt från att köpa Young X-Men. Lägg pengarna på någon annan, bättre tidning.

Titans #6 ("Together, Together Forever")
Förlag: DC Comics
Författare: Judd Winick
Illustatör: Julian Lopez

Judd Winick som författare är lite som en jojo. Han blandar fantastiska arbeten som The Trials of Shazam med mindre bra insatser. Hans första story arc på Titans som avslutas i och med detta nummer ligger någonstans mitt emellan. Storyn om Ravens demoniska halvsyskon har varit rätt ok, även om allt kanske inte har varit på topp. Dessutom har det varit trevligt att se de klassiska medlemmar av Teen Titans tillsammans igen. Tyvärr bjuds det inte på några riktiga höjdpunkter. Ravens kamp med sig själv är stort sett det enda och funkar relativt bra, även den kampen börja kännas gammal och har gjorts bättre tidigare (t.ex. av Marv Wolfman och Geroge Perez i början av 80-talet).

Julian Lopez illustrationer funkar bra och det ser snyggt ut. För det mesta i alla fall för ibland ser det lite spretigt och halvfärdigt ut, något jag inte såg något av i Lopez arbete på Batman and the Outsiders tidigare. Hur det kommer sig kan jag inte svara på, men det skulle kunna bero på tidspress. Sammanfattningsvis kan man säga att Titans #6 är ett lite knaggligt nummer med sina skavanker, men ändå hyfsat ok. Detsamma kan också sägas om hela denna första story arcen.

Skärpning DC! Börja animera mera!

2008-10-13T15:15:00.004+02:00

Efter att hört en hel del bra om Marvels nya animerade TV-serier Spectacular Spider-Man och Wolverine and the X-Men så beslöt jag mig idag för att ta en närmare titt på några av avsnitten i respektive serie för att se om de är så bra som ryktet har gjort gällande.

Det som slår mig först är att DC, som tidigare gett oss högkvalitativa animerade serier som Batman: TAS, Superman: TAS och Justice League, nu har blivit ordentligt förbisprungna av Marvel vad gäller animerade TV-serier basserade på sina karaktärer. Under samma period som DC fått fram Superman vs. Doomsday, Batman: Gotham Knight och Justice League: New Frontier så har Marvel släppt Doctor Strange, Invincible Iron Man, Ultimate Avengers 1 och 2 samt de två ovan nämnda TV-serierna. Dessutom läste jag i förra veckan att en helt ny animerad TV-serie med The Avengers ska börja produceras. Det råder attslå ingen som helst tvekan om vem som är kungen i det här fallet, så skärpning nu DC! Sätt igång och producera några nya animerade TV-serier. Varför inte ge Green Lantern en egen TV-serie, eller varför inte The Flash?

Nåja, tillbaka till själva huvudämnet. Om vi börjar med Spectacular Spider-Man så är den här serien bra mycket bättre än den tidigare Spider-Man TV-serien från 2003 som jag tyckte såg gräslig ut. Här är det enkel, snygg och effektiv animation som gäller och det ser riktigt bra ut. I stort sett det enda jag har att klaga på är att vissa av rösterna inte är helt rätta och att vinjettmusiken verkligen kunde ha varit bättre.

Wolverine and the X-Men har, till skillnad mot Spectacular Spider-Man, en lite mer vuxnare ton och den är också i mitt tycke den snyggaste och bästa animerade versionen av X-Men någonsin. Rösterna är riktigt bra och storyn i första avsnittet känns också väldigt lovande för de kommande avsnitten. Nu kan väl kanske hoppas på att någon svensk kanal köper in serien, men det är väl att hoppas på för mycket att dom ska behålla originalrösterna...

Veckans serier - vecka 41

2008-10-12T10:28:00.005+02:00

Final Crisis: Revelations #3
Förlag: DC Comics
Författare: Greg Rucka
Illustratör: Philip Tan

Final Crisis: Revelations har hittills varit rätt trevlig och intressant läsning, och fortsätter å även i det här numret. The Spectre har jag alltid sett som en intressant karaktär, men den senaste versionen av The Spectre, med den f.d. Gotham-snuten Crispus Allen som värd för guds hämnade ängel tycker jag inte fått någon egentlig chans att utveckas som karaktär, i alla fall inte förrän nu. En intressant sak med Final Crisis: Revelations är att Greg Rucka här fortsätter att utveckla ett av de mest intressanta koncepten som kom till i och med 52, dvs. the religion of crime. Plötsligt så blev Intergang så mycket mer intressantare än vad de varit tidigare.

I det här numret har Cain återuppstått (i Vandal Savage skepnad) och beväpnad med Spear of Destiny så är han ute efter att göra upp med The Spectre, eftersom det var Spectre som förvisade honom efter det att han begått historiens första mord.

Final Crisis: Revelations innehåller en hel del olika religiösa motiv och jag kan tänka mig att all inte tycker det är kul eller intressant att läsa om sådant, eller har de förkunskaper som Rucka till viss del förutsätter att läsaren har. Nu är jag långt ifrån religiös, men jag är lite svag för mystik och det övernaturliga. Dessutom skriver Greg Rucka väldigt bra och Final Crisis: Revelations är helt klart en mycket välskriven och vältecknad historia.

Invincible Iron Man ("Part 6: Irrational Actors")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Matt Fraction
Illustratör: Salvador Larroca

Innan det här numret så hade jag inte läst något nummer av Invincible Iron Man förutom seriens första nummer. Jag kommer ihåg att jag tyckte att den var bra skriven och också bra tecknad. Så när jag nu plockade upp nummer 6 i serien så var det för att se om Fraction och Larroca fortfarande gjorde ett bra jobb med Iron Man. Visst, det kanske inte är det smartaste att bara läsa första och sista delarna i en story arc med det gjorde i alla fall att jag blev väldigt nyfiken på vad som hände där emellan, vilket betyder att jag nog kommer att köpa TPB:n när den kommer ut. För den här storyn känns bra, även om den kanske inte är i samma klass som Warren Ellis Extremis-arc (Iron Man #1-6, 2005) så tror jag inte den är långt efter.

Varför tror jag det? Tja, jag tror mycket ligger i storyns bad guy, Ezekiel Stane. Bara de två nummer som jag har läst i serien får mig att vilja veta läsa mer och se vad som händer mellan honom och Tony Stark/Iron Man. Helt klart en av de mer intressanta ny bad guys som Marvel lanserat i sina titlar i år.

Veckans serier - veckan 40

2008-10-05T11:27:00.003+02:00

Venom: Dark Origin #3
Förlag: Marvel Comics
Författare: Zeb Wells
Illustratör: Angel Medina

Jag hade höga förväntningar på Venom: Dark Origin när första numret kom. Venom har alltid varit en bad guy som jag gillat och jag tyckte det skulle bli kul att läsa en ny, mer djupgående historia om hans ursprung. Men av lite olika anledningar fick jag aldrig tid över att läsa det första eller det andra numret. Nu inför det tredje så har jag läst dem, jag måste säga att jag blev rätt besviken. Även om det tar sig lite gran i det här numret i och med att Venom äntligen gör entré så är det långt ifrån vad jag hade förväntat mig.

Problemet ligger i två saker som jag ser det. Dels i att Zeb Wells inte bidrar med något nytt till Venoms origin utan bara bjuder på sådant vi redan visste. Dels att jag inte bryr mig om Wells version av karaktären Eddie Brock för fem öre. Det hela slutar, i alla fall för mig, i platt fall för Venom: Dark Origin. Man hade chansen att göra något bra, att riktigt utforska Eddie Brock och Venom, men istället bjuds man på gammal skåpmat.

Vixen: Return of the Lion ("Predators")
Förlag: DC Comics
Författare: G. Willow Wilson
Illustatör: CAFU

Vixen: Return of the Lion är en ny miniserie i fem delar med den hjältinnan Vixen i huvudrollen. Ni som följt de senaste händelserna i Justice Leauge of America känner säker till Vixen och hennes nuvarande problem med sina djurkrafter. Den här miniserien däremot inget med dessa händelser att göra utan är helt fristående från de.

Premissen för denna miniserie är ganska enkel och inte direkt originell. Efter ett tillslag mot Intergang (ett multinationellt brottsyndikat och också religös sekt) hittar Vixen bevis för att mannen som dödade hennes mor fortfarande lever så hon beger sig tillbaka till sitt hemland i Afrika för att utkräva hämnd. Men riktigt så enkelt som Vixen fört trott att det skulle vara är det inte...

Av någon anledning verkar det vara rätt svårt i seriebranschen att få till bra serier med kvinnliga protagonister. Jag vet inte varför men de tycks ofta blanda väldigt bra nummer med väldigt dåliga. Vixen: Return of Lion hör, i alla fall efter detta första nummer, till den tidigare kategorin. Här finns potential till en riktigt bra historia, så frågan är om Willow Wilson lyckas ta till vara på dessa i kommande nummer eller inte.

Signaturen CAFU som står för illustrationerna i den här serien är en ny bekantskap och jag vet än så länge inte riktigt vad jag tycker om hans stil. Överlag så är det riktigt bra och passar Vixen perferkt. Men hans stil passar mindre bra till andra hjältar. Superman och Batman som är med i på de första tre-fyra sidorna ser konstiga ut.

Kort sagt ett rätt lovande första nummer och lyckas Willow Wilson och CAFU att leva upp till den potential som jag ser i storyn så kommer jag nog att fortsätta följa Vixen: Return of the Lion.

Legion of Super-Heroes skrotas!

2008-09-30T15:56:00.003+02:00

Nåja, inte helt men nästan. Det är den pågående serien Legion of Super-Heroes som för tillfället skrivs av Jim Shooter som läggs i malpåsen efter nummer 50. Men DC har uppenbarligen stora planer för The Legion, om man får tro Newsarama.com, efter det att Legion of Three Worlds har tagit slut men riktigt vad dessa planer är framgår inte av artikeln.

Trist att Legion of Super-Heroes tar slut snart, men jag förstår ändå varför DC tar beslutet av lägga ner tidningen. Ända sedan Mark Waid lämnade över till Tony Bedard efter nummer 30 så kvalitén varit nedåtgående och Jim Shooters nuvarande run på tidningar har aldrig riktigt kommit någon vart utan har mer eller mindre stått och stampat på samma ställe i tio nummer. Så låt oss hoppas att DC använder det här uppehållet till få till något riktigt bra för The Legion. Får jag önska så skulle jag vilja se Geoff Johns och Gary Frank arbeta på en ny Legion-tidning. Johns har ju flera gånger visat att han vet hur man ska skriva bra Legion-äventyr. Frågan är bara om han inte har tillräkligt många projekt igång redan. Men man kan ju alltid hoppas...

Veckans serier - vecka 39

2008-09-27T13:09:00.003+02:00

Angel: Revelations #5 ("Graduation/Ascension")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Roberto Aquirre-Sacasa
Illustratör: Adam Pollina

Det är verkligen synd att den här serien nu har kommit till sin sista del. Angel: Revelation har varit något av det bästa från Marvel som man har kunnat läsa på senare tid. Robert Aguirre-Sacasa har verkligen tagit karaktären Angel och gett honom, och hans origins-historia, ett djup som inte funnits där tidigare. Kort sagt en fröjd att läsa. Något annat som varit en fröjd i Angel: Revelations är Adam Pollinas illustrationer. De har varit helt fantasitiska occh jag måste säga att flera av bilderna i detta nummer fick mig verkligen att tänka "Wow". Jag kan knappt bärga mig tills den här serien kommer ut i en snygg TPB eller HC så definitivt ska inhandlas.

Flash Gordon ("The Mercy Wars Chapter One: Blast Off!")
Förlag: Ardden Entertainment
Författare: Brendan Deneen
Illustratör: Paul Green

Läser man den här nya Flash Gordon-serien från Ardden Entertainment och förväntar sig något i still med filmen från 1980 så tror jag man kommer att bli en aningen besviken. Detsamma gäller om man förväntar sig en klassisk tolkning av Flash. Brendan Deneen och Paul Green har här gjort en hel del ändringar av både historien och karaktärerna för att uppdatera den till det 20:e århundradet. Flash är här t.ex. professor vid Yale universitetet och Dale Ardden är CIA-agent.

Personligen tycker jag Deneen och Green är på rätt väg här, även om det är lite för tidigt för att dra några sådana slutsatser utan man får nog ge tidningen ett par nummer på sig, men av det lilla man ges här så känns det bra mycket bättre än den rätt patetiska TV-serien som kom förra året.

The Force has been Unleashed!

2008-09-18T20:48:00.002+02:00

Igår fick jag något med posten som jag väntat på i lite drygt en månad. Nämligen Star Wars: The Force Unleashed till XBox 360. Efter ett par timmars spelande igår så kan jag säga att det är ett bra spel, inte lika bra som jag förväntat mig, men ändå helt ok. Mitt största problem med spelet är kameran som inte fungerar helt smärtfritt, det kan t.ex. vara svårt i visa situationer att se var fienderna är. Men med lite träning så går ändå riktigt bra. På plussidan så är grafiken fantastisk, jag tror inte jag har sett ett Star Wars någonsin som är så här snyggt. The Force, som ju är ens verkliga arsenal i det här spelet är imponerande och man hittar ständigt nya användningsområden för den. Att använda Force Grip för att slänga fiender i väggar eller över stup är bara början. Betyget till Star Wars: The Force Unleashed blir en trea av fem möjliga.

Julklappstips. Redan...?

2008-09-16T16:11:00.003+02:00

Igår kväll släppte DC sin solicitation-lista med de serier som ska släppas i december (du hittar den här på Newsarama) och förutom en del intressanta serietidningar så hittade jag två solklara inköp av seriesamlingar. All-Star Superman Vol. 2 och The Starman Omnibus Vol. 2. Grant Morrisons All-Star Superman är redan en modern klassiker och en av de bästa tolkningarna av Superman någonsin och dessutom fantastiskt tecknad av Frank Quietly.

James Robinsons The Starman Omnibus också något av en modern klassiker, hur som helst så är det fantastiskt välskriven och man låste ge Robinson en eloge för hans sätt att binda samma alla de olika karaktärer som under åren gått under namnet Starman till en helhet.

Så kom ihåg de här två när ni senare sätter er och ska skriva årets önskelista och sedan är det bara att hoppas att tomten kommer med godsakerna.

Veckans serier - vecka 37

2008-09-13T10:18:00.003+02:00

Deadpool #1 ("One of US, Part One")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Daniel Way
Illustratör: Paco Medina

Deadpool var Marvels svar på DC:s Deathstroke the Terminator, eller kanske parodi ligger närmare sanningen eftersom Deadpool är helt och hållet bananas, nuts, galen, crazy, välj själva. Dessutom knäcker han fler halvtaskiga kommentarar om sina motståndare än Spider-Man, så det är inte utan skäl som han kallas för The Merc with a Mouth.

Deadpool-fans är nog glada att deras favorit nu återkommer i en egen tidning, och även om jag inte tillhör skaran av hängiva Deadpool-fans så tyckte jag det här var ett helt ok, och rätt roligt första nummer. Dessutom kan man lungt säga att cliffhangern i slutet av numret kommer att få folk att vilja läsa nummer 2. Så gillar du Deadpool så är det här ett givet köp och detsamma tycker jag gäller om du inte har någon större koll på Deadpool sedan tidigare då det här numret känns som ett bra ställe att hoppa på.

X-Men: Magneto Testament #1
Förlag: Marvel Comics
Författare: Greg Pak
Illustratör: Carmine Di Giandomenico

Magneto är X-Mens nemesis, men vad vet egentligen om Magneto innan han blev Magneto? Serier har genom åren gett oss olika och ofta väldigt motsägelsefula bilder av den unge Magnetos liv. Så när jag fick höra talas om Magneto Testament och att den skulle handla om Magnetos ursprung så tänkte jag att det var verkligen på tiden. Och efter att ha läst Greg Pak och Carmine Di Giandomencios första nummer i den här miniserien så känner jag att de är på rätt väg med karaktären Magneto, för är det något som varit någorlunda fast om Magnetos bakgrund så är det hans upplevelser som ung pojke i andra världskrigets Tyskland. Något som Pak har tagit fasta på. Det enda jag egentligen har att invända mot det här numret är att det är lite av en slow-start, men jag tror definitivt att det kommer att ta sig redan i nästa nummer.

Geektest

2008-09-10T10:17:00.004+02:00

Blev lite inspirerade av ett inlägg på Geekporr så har jag bestämt mig för att helt enkelt göra samma grej. Men istället för Marvel så tänkte jag köra på DC-karaktärer. Så få se nu hur många av 43 hjältar på bilden är nedan kan ni namnge. Själv kan jag namnge alla, men då är jag ju också något av en DC-supergeek. Klarar ni tio-femton så kan ni vara stolta. Klicka på bilden så får ni en större version.

Veckans serier - vecka 36

2008-09-07T11:17:00.003+02:00

X-Men Origins: Beast #1
Förlag: Marvel Comics
Författare: Mike Carey
Illustratör: James Woodward

X-Men Origins är en serie one-shots som berättar bakgrunden till några av de stora karaktäerna inom X-Men. Hittills har det kommit tre stycken X-Men Origins som har behandlat Colossus, Jean Grey, och nu senast Beast.

Jag ska väl börja med att säga att jag i princip har noll koll på Beast original-origin som den var då han för första gången dök upp i Uncanny X-Men #1 1963, så jag vet inte hur pass stora ändringar Carey har gjort i historien. Hur som helst, det här är ingen dålig tidning, tvärt om. De X-Men Origins jag har läst har varit av varierande kvalité men den här helt klart den bästa. Careys story är riktigt bra skriven, men tidningens starkaste sida tycker jag ändå är James Woodwards illustrationer som är fantastiska och påminner lite om Alex Ross i stilen. Efter det här så skulle jag gärna vilja se Woodward göra en run på någon av X-Men tidningarna. Har dålig koll på Beast så tycker jag ni kan kolla det här nummret.

Secret Six #1 ("At the Point of Puncture")
Förlag: DC Comics
Författare: Gail Simone
Illustratör: Nicola Scott

Kommer ni ihåg Secret Six, en av de miniserier som följde på Infinite Crisis för två år sedan? Nu är det dags för denna gravt missanpassade grupp av karaktärer att göra comeback i en ny serietidning, där Gail Simone står för storyn och Nicola Scott för bilderna.

Secret Six är verkligen bra, för även om det mesta i det här numret är setup för kommande nummer så lyckas Simone hålla intresset uppe hela tiden, och mer där till genom mycket dråplig svart humor i dialogen mellan karaktärerna. Exempelvis det långa samtalet mellan Deadshot och Catman är fantastisk välskrivet och riktigt roligt, likaså är samspelet mellan Ragdoll och Bane. Det finns alltså mycket i Secret Six som lovar gott inför kommande nummer och jag kommer i alla fall att försöka följa den här storyn för att Simone och Scott har i tankarna för Secret Six. Eftersom Secret Six just nu bara har fem medlemmar så är en ny medlem i varje fall att vänta, frågan är bara vem?

Klassiskt Marvel-ögonblick

2008-09-06T17:20:00.007+02:00

Eftersom jag har varit lite upptagen de senaste dagar så är veckans serierecensioner lite försenade. Men de komma att komma upp här på Seriehyllan imorgon eller i alla fall måndag. Tills dess så tänkte jag dela med mig av en snygg bild av ett klassiskt Marvel-ögonblick i modern tappning av Mike Deodato Jr. Extra geek-poäng till den som vet vilken klassisk ögonblick som bilden föreställer (rätt lätt för er som kan er Marvel-historia).

The Walking Dead

2008-08-31T13:27:00.006+02:00

Den här veckan blir det inga recensioner av nyutkomna serier eftersom den riktiga inspirationen inte riktigt vill infinna sig den här veckan. Så istället tar jag och passar på att tipsa om en riktigt bra serie som jag fått upp ögonen för och som jag hittills har läst de första två samlingvolymerna av. Serien jag talar om är The Walking Dead, utgiven av Image och skriven av Robert Kirkman och illustrerade av Tony Moore och Charlie Adlard.

Jag låste börja med att säga att jag långt ifrån ser mig som någon zombie-fantast. Mina erfarenheter i genren sträcker sig i stort sett till att ha sett Dawn of the Dead (både gamla och nya) och Shaun of the Dead. Men The Walking Dead är så mycket mer än en zombie-serie, faktum är att zombierna inte har mycket mer än en biroll i serien. Istället ligger fokus på en liten skara människor som försöker överleva i en värld där samhället har brakat sönder och samman. Det är just det här som är serien stora styrka, fokuseringen på karaktärerna och redan efter ett par sidor så Kirkman lyckats fånga ens intresse och fått en att verkligen känna för karaktärerna.

Efter att ha plöjt igenom volym 1 och 2 så är jag nu på jakt efter de resterande volymerna i The Walking Dead. Jag bara måste få veta vad som kommer att hända och hur det kommer att påverka karaktärerna. Så är du på jakt efter en ny, bra serie att läsa så kan jag varmt rekommendera The Walking Dead.

Veckans serier - veckan 34 (Legion of Three Worlds special)

2008-08-23T11:30:00.004+02:00

Så har den då äntligen kommit! Ni som hängt med här på Seriehyllan kan nog gissar vad jag är så estatisk över. Jag talar självklart om Geoff Johns och George Perez miniserie Final Crisis: Legion of Three World #1. Men håller den vad den lovar och lever den upp till mina högt stälda förväntningar? Läs vidare...

Final Crisis: Legion of Three Worlds #1 ("Book One")
Förlag: DC Comics
Författare: Geoff Johns
Illustratör: Geroge Perez

Som sagt, den här serien har jag gått och väntat på ända sedan DC släpte detaljerna kring alla Final Crisis tie-ins som skulle släppas. Eftersom jag är ett Legion-fan, Geoff John-fan och George Perez-fan så är det här lite som julafton i förväg för min del. Men håller den för alla mina högt stälda förväntningar? Svaret på den frågan är ett stort JAAA!!! Geoff Johns vissar är dels att han verkan älskar Legion och dess myriad av karaktärer och deras historia och bygger här upp en solid och spännande grund för den kommande fyra numren. Och vad ska man säga om Geroge Perez? Mannen är ju en legend och en av mina första bekantskaper då jag någon gång i början av 90-talet läste min första DC-serie (Gigant #8, 1985) och har gillat hans arbete sen dess. Här bjuder Perez verkligen på sig själv och tecknar en fantastiskt första nummer med flera fantastiska paneler.
Legion of Three Worlds ska vara knuten till Final Crisis men den kopplingen verkar, i alla fall här, endast vara i titeln. Jag tror att om man vill så kan man strunta i Final Crisis (om man nu skulle vilja det) och bara Legion of Three Worlds utan att det känns förvirrande. Jag är också övertygad om att de som inte är bekanta med Legion i dess olika inkarnationer här har en fantastiskt möjlighet att bekanta sig med den fantastiska värld. Så ta chansen nu!

A Good Day... Nya tillskott till seriesamling

2008-08-18T19:14:00.008+02:00

Den här dagen har varit väldigt trevlig. Först kom Starman Omnibus: Vol. 1 med posten, som jag beställt från utmärkta och snuskigt billiga Book Depository. En fantastiskt snygg och fin hardcover som samlar de första 17 nummren av James Robinsons hyllade serietidning Starman. Tydligen ska det komma ytterligare fem volymer till så det kan nog gå åt en del cash om jag ska ha alla.

Senare på dagen drog jag till mina föräldrar för att bland annat hämta upp ett seriealbum som jag bad farsan köpa åt mig då han och morsan var i Stockholm i helgen för att springa Midnattsloppet. Det visade sig att farsgubben kände sig givmild och jag fick ett extra album på köpet. Så det blev två: 100 Bullets Vol. 2: Split Second Chance och Walking Dead Vol. 2: Miles Behind Us. Så tack farsan och tack också till personalen på Staffars Serier som hjälpte honom hitta det jag ville ha (jag tittar in nästa gång jag är i Stockholm)!

Veckans serier - vecka 32

2008-08-14T19:21:00.012+02:00

Av flera olika anledningar så blev det inga recensioner förra veckan, men nu är allt tillbaka till normalt och det är dags att recensera ett par nya intressanta serier som kommit ut denna vecka.

Secret Invasion: Inhumans #1

Förlag: Marvel Comics

Författare: Joe Pokaski

Illustratör: Tom Raney

Jag har inte direkt varit ombord, så att säga, när det gäller Marvel crossover Secret Invasion. Hittills tycker jag att att Captain Britian and MI:13 har varit den bästa och mest intressanta serie i Secret Invasion, och där den endast en tie-in. Hurvidare Secret Invasion: Inhumans kommer att leda till något i samma nivå är fortfarande för tidigit att säga, men det här nummret tycker jag lovar gott. Det enda underliga som jag ser det är att den här historien kommer nu när Secret Invasion har kommit halvvägs då historien i det här nummet utspelar sig före Skrull-invasionen. Nåja, det är i alla fall intressant att se vad som egentligen hände med Black Bolt. Kort sagt, ett bra första nummer med en bra story och fina illustrationer, men inte direkt livsviktigt för att förstå huvudstoryn i Secret Invasion.

Action Comics #868 ("Greetings, Brainiac: Part Three")
Förlag: DC Comics
Författare: Geoff Johns
Illustratör: Gary Frank

Geoff Johns och Gray Frank fortsätter att göra ett bra arbete med Action Comics och den nuvarande storyn, Brainiac, är fantastiskt bra. Johns skrivande är top notch, särskilt vad gäller Brainiac där Johns lyckats kombinera alla de olika versioner av karaktären som funnits genopm åren till en ny, modern och lite skrämmande Brainiac. Enligt Johns är först nu som vi får se den verklige Brainaic. Hur det hänger ihop är lite svårt att förklara här men läs serien så kommer ni att förstå. En annan sak väl värd att lyfta fram vad gäller det här nummret är Gary Franks illustrationer som, i min mening, aldrig sett bättre ut. Vissa paneler är helt underbara, ta bara bilden där Superman upptäcker den förminskade kryptoniska staden Kandor inne i Brainiac rymdskepp. Helt underbara!

Astonishing X-Men #26

Förlag: Marvel Comics

Författare: Warren Ellis

Illustratör: Simone Bianchi

Jag vet att jag skrev om Astonishing X-Men förra månaden och borde kanske ha valt någon annan serietidningar att skriva om, men jag kan inte. Astonishing X-Men är fan i mig förmodligen det bästa som Marvel har att erbjuda idag. Bra, spännande och intelligent manus av Warren Ellis och fantastiska illustrationer av Simone Bianchi (som jag trodde var en tjej tills Junkultur tog den villfarelsen ur mig...). Dessutom en lite kul humor, som t.ex. när den nyaste medlemen av X-Men, Armor, gör en Fastball Special med Wolverine (Cyclops: Relax, I'm sure he has survived being thrown at a parked spaceship at five hundred miles an hour before.). Så även om Uncanny X-Men ser ut av vara på väg tillbaka på banan igen efter den nedgång i kvalité som kom med Divided We Stand-arcen, men dess är Astonishing X-Men serien att läsa på Marvel-sidan.

The Stack snackar med Geoff Johns!

2008-08-08T07:47:00.003+02:00

Kolla in PulpSecret.com podshow The Stacks intervju med Geoff Johns. Det snackas om New Krypton (stor kommande Superman story), Flash: Rebirth, Green Lantern och Final Crisis: Legion of Three Worlds. Dessutom tas Johns inblandning i Smallville upp där han ska skriva manus till den nya säsongens nionde avsnittet där Legion of Super-heroes kommer att vara med. Väldigt intressant!

The Ultimates 2 - En riktigt bra serie som växer

2008-08-07T09:11:00.004+02:00

Jag har tidigare nämnt Mark Millar och Brian Hitchs The Ultimates 2 (Ultimates-universumets version av The Avengers) men där jag tipsade om online-bokhandeln The Book Depository. Men igår på vägen hem från jobbet kom jag att tänka på serien och hur fantastikt bra den är. Uppföljaren Ultimates 3 av Jeph Loeb och Joe Madureira började lovande men har sedan inte hållit måttet. Dessutom saknas många av de kvalitéer som gör Millar och Hitch version så fantastiskt. Jag tänker främst då på det underbara karaktärsdjupet som Millar har fått till. Visst, det finns många stora och spektakulära actionscener, men det är karaktärerna som är den stora grejen i Ultimates 2. Från Captain Americas problematik med att vara en man som känner att han inte hör hemma i den moderna världen och Bruce Banners tragiska kamp mot sitt inneboende monster, Hulk. Men det som fångade mig mest är Thor som i genom sin bror Lokis manipulationer nästan shälv blir övertygad om att hans identitet som åskguden i nordisk mytologi är en produkt av psykotiska vaneföreställningar, till och med så pass att man som läsare börjar tveka.

Man kan kort sagt säga att det som skiljer Ultimates 2 från Ultimates 3 är ett ord. Djup. Djup både vad gäller story och vad gäller karaktärernas utveckling genom den 13 nummer långa miniserien. Just nu så skulle jag vilja utnämna Ultimates 2 till något av det absolut bästa som kommit till genom Marvels Ultimate Universium, och jag tycker att det är bra synd att Millar och Hitch inte fick möjligheten att göra Ultimates 3 och få till en trilogi av det hela.

Veckans serier - vecka 31

2008-08-04T08:59:00.009+02:00

Veckans serieresencioner har blivit lite försenade eftersom jag av någon anledning inte har kunnat komma åt internet sedan i ondags kväll, men nu är jag igång igen och bjuder den här gången på två recensioner, båda från DC Comics, Reign in Hell #1 och Green Lantern #33.

Reign in Hell #1 ("Sundered Dominion")
Förlag: DC Comics
Författaren: Keith Giffen
Illustratör: Thomas Derenick

Fullskaligt krig har brutit ut i helvetet. Lord Satanus och Lady Blaze har allierat sig för att utmanna helvetets härskare, Neron och själva utropa sig till härskare över helvetet. Båda sidor samlar sina arméer och kallar in tjänster från den världsliga världen. Frågan är bara på vems sida de kommer att ta... Dessutom bjuds det på en backup-story med Doctor Occult i huvudrollen så får ett något oväntat besök på kvällen innan slaget om helvetet bryter ut.

Reign in Hell #1 är första delen av en miniserie i åtta delar och detta första nummer blir välidgt mycket setup för det som ska komma i senare nummer. Men det blir nästan lite för mycket setup, visst det finns ett par trevliga actionscener men i övrigt så är det väldigt mycket snack. Men bortser man från denna problematik så tycker jag Reign in Hell #1 är rätt ok. Men det bästa med Reign in Hell är Thomas Derenicks illustrationer (som är lyssnade) och buackup-storyn med Doctor Occult, som jag tycker känns väldigt intressant.

Green Lantern #33 ("Secret Origins, Part 5")
Förlag: DC Comics
Författare: Geoff Johns
Illustratör: Ivan Reis

Att läsa Geoff Johns och Ivan Reis uppdaterade version av Green Lanterns (Hal Jordans) ursprung har riktigt bra, mycket tack vare de små hintar som Johns lagt in till nästa års stora Green Lantern story, Blackest Night och också på grund av Ivan Reis illustrationer, vilka är helt underbara. Green Lantern har aldrig sett bättre ut än då Reis håller i pennan. I detta nummer fortsätter Hal och Sinestro sin jakt på Abin Surs mördare, som i sin tur är på jakt efter något eller någon annan på planeten Jorden. Om ni ännu inte läst något av Green Lantern så tycker jag verkligen att ni ska ta er ner till er närmaste seriehandlare och köpa de fem nummer som hittills ingår i Secret Origins story, samt de två som återstår och som kommer i augusti och september. Bättre ställe att hoppa på Green Lantern-serien lär ni nog inte hitta just nu.

XBOX 360

2008-08-04T08:51:00.003+02:00

Inte direkt serierelaterat men i helgen slog jag till på en XBOX 360 efter att ha sneglar på en sådan i ett par månader. Köpte samtidigt också spelet Assassin's Creed och tycker det är grymt bra. Nu skulle jag gärna vilja ha tips på bra XBOX-spel så vet ni något som är bra så kan ni väl skriva en liten kommentar.

Intressanta serienyheter i TV-världen

2008-07-30T11:26:00.003+02:00

Fantomen på TV?

Newsarama.com skriver idag att manusförfattarna George och Daniel Knauf, vilka bland annat ligger bakom TV-serien Carinvale, har skrivit ett fyra timmar långt manus för ett pilotavsnitt basserat på Lee Falks klassiska karaktär, Fantomen, för Sci-Fi Network. Förhoppningen är att detta ska utmynna i en modern, uppdaterad TV-serie på karaktären. Än så länge så är det bara ett manus och långt ifrån säkert att det verkligen blir av, men bara tanken är underbar. Särskilt för oss svenskar tror jag som mer eller mindre fått Fantomen med modersmjölken. Så om det blir en TV-serie så är mitt budskap till TV-kanalernas inköpare mycket och kort och koncist. KÖP IN!!! Här kan du läsa mer på det hela.

Legion of Super-Hereos i Smallville

Jag vet att det råder något blandade känslor angående TV-serien Smallville, men jag tycker att den är ok, även om det har varit lite blandad kvalité på avsnitten. Men efter att ha läst detta på Newsarama imorse så kan längtar jag verkligen tills dess att åttonde säsongen av Smallville börjar visas här i Sverige. Då ska nämligen the Legion of Super-Heroes göra ett gästspel i serien och avsnittet (det nionde i säsongen) kommer att vara skrivit av Geoff Johns, vars serier jag skrivit varmt om här på Seriehyllan. Kort sagt det här kan bli ett riktigt bra avsnitt.

The Dark Knight - Wow!!

2008-07-28T11:28:00.006+02:00

Igår gick jag jag in i biosalongen med höga förväntningar för att se The Dark Knight. Efter dryga två timmar och trettio minuter kom jag ut igen med ett leende på läpparna. Alla mina högt ställda förväntningar på filmer hade infriats med råge. The Dark Knight är en helt underbar film, som faktiskt känns snäppet bättre än Batman Begins. The Dark Knight är en mörk, nästan nattsvart film, och dess centrum finns the Joker, fantastiskt spelad av Heath Ledger. Bara Heath Ledgers rolltolkning av Jokern är skäl nog att se filmen. Dessutom, och det trodde jag inte att jag skulle säga innan jag sett filmen, slår han Jack Nicholsons rolltolkning av Jokern i Tim Burtons Batman från 1989 med ljusår. Så här mordisk och psykotisk har Jokern sällan porträtterats, vare sig på vita duken eller i serierna. Jag tror faktiskt att vi i februari-mars kommer att få se filmhistoria skapas då Oscarsgalan går av stapeln och Heath Ledger blir det förste skådespelaren att få en Oscar postumt.

Hur är det då med resten av filmen? Jodå, den är fantastiskt och det finns inte en skådepelare som jag tycker gör en dålig insats. Aaron Eckhart gör t.ex. en strålande insats lite i symundan av Heath Ledger som rollen som Harvey Dent/Two-Face. Och medan vi ändå är inne på Harvey Dent så var det väldigt kul att se en liten scen mellan Dent, Gordon och Batman på polishusets tak som helt uppenbart är en direkt hyllning på Jeph Loebs och Tim Sales The Long Halloween. Kort sagt, The Dark Knight är årets hittills bästa film, och förmodligen även årets för jag ser inte hur någon annan film ska kunna toppa denna. Betyget blir alltså toppklass, 10 av 10 möjliga.

Veckans serier - vecka 30

2008-07-26T12:16:00.010+02:00

Uncanny X-Men #500 ("SFX, Part One")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Ed Brubaker & Matt Fraction
Illustratörer: Terry Dodson & Greg Land

Våra kära mutanter firar denna vecka sitt femhundrade nummer, och i och med detta nummer så är X-Men åter igen tillsammans, status quo är alltså återställt på den punkten i alla fall. Men allt är sig inte helt likt från tidigare i X-Men. Det har nu flyttat ifrån Xavier Institute i New York till den amerikanska västkusten och San Francisco där de blivit stadens officiella superhjältar.

Den senaste story arcen (Divided We Stand) var inte någon större hit för Uncanny X-Men i min mening. Men nu ser det lite mer lovande ut, även om det än så länge är för tidigt för att dra några slutsatser, men jag tyckerni ska hålla ett öga på Uncanny X-Men och se varåt det bär. Under tiden tycker jag ni ska kolla in Astonishing X-Men och X-Force, de just nu bästa X-Men serierna.

Madame Xanadu #2
Förlag: Vertigo
Författare: Matt Wagner
Illustratör: Amy Reeder Hadley

Jag är lite svag för karaktärer med magiska krafter i still med Doctor Fate och Phantom Stranger. Madame Xanadu är en av DC Comics mindre kända karaktärer med magiska krafter och i denna nya serie är Matt Wagner tagit sig an Madame Xanadu och gör det genom att börja med Madame Xanadu ursprung som trollkvinnan Nimue och slottet Camelots fall.

Jag tycker det är kul att sådana här lite mera okända och obskyra karaktärer kan få utrymme att utvecklas i en egen serie och efter att ha läst dessa två första nummer av Madame Xanadu så tror jag att det den här tidningen kan blir något bra och intressant.

Angel: Revelations #3 ("Senior Year Book 3")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Roberto Aguirre-Sacasa
Illustratör: Adam Pollina

Angel: Revelation har hittills varit en fröjd att läsa och kastar i min mening välbehövligt ljus på Warren Worthington III:s (mer känd som Angel) ungdomsår innan X-Men. Detta tredje nummer fortsätter hålla samma höga klass som de första två och Adam Pollinas illustrationer är kanske inte riktigt vad man är van vid i seriesammanhang, men ändå helt fantastiska och funkar utmärkt till Roberto Aguirre-Sacasas texter. Även om Angel var en av de ursprungliga medlemmarna i X-Men så skulle jag vilja säga att han är den kanske minst utvecklade karaktären av de fem ursprungsmedlemmarna. Den bristen råder Angel: Revelations verkligen bot på och jag hoppas att de sista två numren av denna miniserie fortsätter att hålla samma höga kvalité. Angel: Revelations är, i min mening, bland det bästa som Marvel just nu ger ut.

Nytt i seriesamlingen

2008-07-23T18:47:00.002+02:00

Igår fick jag hem pinfärska Superman and the Legion of Super-Heroes i läcker hardcover. Fantastisk story arc av min husgud Geoff Johns, och lika fantastiskt illustrerat av Gary Frank. Om man gillar Legion (och vem är inte det...) så är denna ett måste men har man aldrig läst eller för den delen hört talas om Legion of Super-Heroes så tror jag den här är ett perfekt ställe att börja på. Dock har jag ett liten invändning till själva utgåvan. Om nu DC väljer att göra en hardcover såkan de väl ändå kosta på sig att använda lite tjockare papper. Tänk på det till nästa gång DC!

Veckans serier - vecka 29

2008-07-19T15:49:00.008+02:00

Final Crisis: Rouges's Revenge #1 ("Book One")
Förlag: DC Comics
Författare: Geoff Johns
Illustratör: Scott Kolins

När DC för ett par månader sedan presenterade Final Crisis mer i detalj vad det, förutom huvudhistorien, två sidohistorier som jag såg väldigt mycket fram emot och hade höga förhoppningar om, Legion of Three Worlds och Rouges' Revenge. Legion of Three Worlds ligger fortfarande ungefär en månad framåt i tiden, men Rouges' kom nu i veckan. Frågan är om den lever upp till mina förväntningar...

Rouges' Revenge kretsar kring Flash skurkar, vilka brukar kallas the Rouges, och då särskilt Captain Cold, Heatwave, Weather Wizard och Mirror Master. De har inte haft lätt den senaste tiden. Först får Inertia dem att döda Bart Allen (Flash IV) och som straff blir de ivägskickade till en helvetesplanet tillsammans med i stort sett alla DC:s skurkar. Nu är det på rymmen och har också bestämt sig för att lägga av. Men då de för veta att Inertia är i farten igen så bestämmer de sig för att göra en sista sak, att utkräva hämnd på Inertia.

Geoff Johns och Scott Kolins är som jag sagt förrut främling för dessa frägstarka skurkar sedan deras tidigare run på The Flash, där de gav dessa karaktärer en välbehövlig dos karaktärsutveckling och djup. Denna linje fortästter de på i Rouges' Revenge och gör det strålande. Att Flash inte ens är med i det här numret är inget man ens reflekterar över, eller för den delen saknar. Jag tycker att Johns och Kolins verkligen lever upp till mina högt stälda förväntningar och jag kommer helt klart att med spänning följa vad som kommer att hända i de två kommande numren.

Amazing Spider-Man #565 ("Kraven's First Hunt, Part One")
Förlag: Marvel Comics

Författare: Marc Guggenheim
Illustratör: Phil Jimenez

Sedan Brand New Day-spektaklet, där Marvel i stort sett över en natt kastade drygt tjugo år av Spider-Man-kontinuitet i papperskorgen, så har jag i ren protest hållit mig undan från Amazing Spider-Man. Men efter ett tips från Maela så tänkte jag att det kanske kunde vara läge att ge ASM en ny chans. Ett beslut, för Marc Guggenheim och Phil Jimenez Spider-Man verkar vara att gammalt gott märke. Det är inte helt perfekt ännu, men jag tycker i alla fall att det ser lovande åt. Kul också att se att de tar med en gammal klassisk skurk i modern version i detta nummer. Men hur denna nya, kvinnliga, version av Kraven the Hunter kommer att funka är för tidigt att säga, jag tycker att det känns intressant i alla fall. I alla fall så känns det väldigt bra att Marvel nu äntligen börjar få ordning på Spider-Man igen.

The Goon och Wolfskin

2008-07-17T12:59:00.005+02:00

Efter tips från PulpSecret.com podcast The Stack fick nys om två tidningar som verkade intressanta, The Goon #26 och Wolfskin Annual #1 från Dark Horse Comics respektive Avatar Press. Efter att nu ha läst igenom dessa två så kan jag rapportera att dessa två är riktigt intressanta serier.

The Goon kan närmast beskrivas som en korsning mellan valfri gangsterfilm som utspelar sig under 1930-talet och Frankenstein (den klassiska med Boris Karlof). För världen i The Goon befolkas av spöken, odöda, zombies, etc. Något skruvat och definitivt våldsamt, men framför allt välskrivit och bra tecknat. Så har du en dragning åt det mer bissara så kan det The Goon vara något för dig. Men jag råder dig att hitta ett bättre ställe att hoppa på serien än i senaste numret eftersom alltför mycket händer som man som ny läsare har noll koll på.

Wolfskin Annual #1 är skriven av Warren Ellis (Astonishing X-Men, bl.a.) och vad jag förstår en sorts mellanakt mellan den tidigare miniserien och den kommande miniserien på 6 delar. I Wolfskin är det gott om barbarer och påminner en del om Conan, men också om lite mera traditionel fantasy. Ellis skriver, som oftast, väldigt bra och Wolfskin är inget undantag, men jag skulle här vilja lyfta fram en ny bekantskap, Gianluca Pagliarnai, som illustrerat denna Annual. Hans illustrationer här är fantastiskt bra och jag skulle gärna vilja se mer av honom i framtiden. Efter lite research så verkar det som om att detta nummer var Gianlucas debut i seriesammanhang. I så fall så tycker jag att den var väldigt lyckad.

Rouges' Revenge

2008-07-14T12:56:00.003+02:00

Newsarama bjuder idag på en 5-sidors preview av Final Crisis - Rouges' Revenge #1, det första av tre nummer skrivna av Geoff Johns och illustrerade av Scott Kolins, som släpps denna vecka. Fokus kommer att ligga på Flash färgstarka skurkar Captain Cold, Heatwave, Weather Wizard och Mirror Master nu när det är tillbaka på Jorden efter tiden på fängelseplaneten (går att läsa i halvt hyffsade Salvation Run).

Jag tror att det här kan bli riktigt bra. Johns har ju tidigare gjort en riktigt bra och hyllad run på Flash tillsammans med Scott Kolins, så båda vet hur man handskas med Flash och the Rouges. Självklart kommer en recension av Rouges' Revenge #1 att dyka upp här på Seriehyllan.

Veckans serier - vecka 28, del 2

2008-07-13T10:22:00.014+02:00

Action Comics #867 ("Brainiac, part 2")
Förlag: DC Comics
Författare: Geoff Johns
Illustratör: Gary Frank

Sedan Geoff Johns avslutade den fantastiska story arcen Superman and the Legion of Super-Heores har jag undrat om detta var en lyckoträff eller början på något riktigt bra för Superman. Superman är ingen lätt karaktär att skriva eftersom han nästan är för kraftfull, vilket gör att historierna löper stor risk att snabbt på tråkiga. Men Johns lyckas unvika den problematiken tycker jag, även i denna story arc där Brainiac är den stora skurken, men i detta nummer är han inte särskilt aktiv. Istället är höjdpunkten i detta nummer varken Brainiac eller Superman utan Supergirl, som gripande berättar om Brainiacs invasion av Kryton och staden Kandors försvinnande. Fantastiskt bra skrivit och ett riktigt bra sätt att föra in bitar från Silver Age-perioden in i en mer modernare tappning.

Gary Fank förtjänar ocksåett omnämnande här. Alla kanske inte gillar hans stil, men jag gillar den skarpt och hans gestaltning av Superman känns bra mycket mer trovärdig än t.ex. Ed Benes muskelberg 'a la Schwarzenegger. Så jag hoppas att Geoff Johns och Gary Frank får jobba vidare på Action Comics ett bra tag till.

Final Crisis - Requiem #1
Förlag: DC Comics
Författare: Peter Tomasi
Illustratör: Doug Mahnke

Final Crisis är nu i full gång och det mest omvälvande som hänt hittills är att en av hörnstenarna i DC:s universum, Martian Manhunter, har dött. I Final Crisis - Requiem behandlas Manhunters begravning på Mars, DC hjältarnas reaktioner på hans död och det arv som han i sina sista ögonblick fört vidare till hjältarna. Requiem är bra skriven och bra tecknad och det känns som ett fint och värdigt avslut för Martian Manhunter, men ser man till Final Crisis i stort så tillför i ärlighetens namn numret inte mycket till själva Final Crisis. Följer man Final Crisis så kan man, om man vill, hoppa över Requiem och hålla sig till huvudtidningen.

Veckans serier - vecka 28, del 1

2008-07-12T11:57:00.014+02:00

En ny vecka har gått och nya färska serier har kommit ut, flera riktigt intressanta. Men jag kan inte recensera varenda en så (jag måste ha ett liv också) denna vecka recenserar jag Action Comics #867, Eternals #2, Final Crisis - Requiem #1 och Indiana Jones and the Tomb of the Gods #1.

Indiana Jones and the Tomb of the Gods #1
Förlag: Dark Horse
Författare: Rob Williams
Illustratör: Steve Scott

Indiana Jones and the Tomb of the Gods #1 första delen i en ny miniserie på fyra delar om alla vår favorit arkeolog Henry Jones Junior, mer känd som Indiana Jones. Handlingen här tar sin början i Sibirien 1931 där en grupp personer hittar något i en diamantgruva, ett föremål som vi snabbt förstår, då serien gör ett hopp framåt till 1936, intresserar många. Inte minst okultsökande nazister. Det är i denna härva som Indiana Jones handgripligen blir indragen i utan att veta särskilt mycket om det föremål som alla tycks vara så intreserade av.

The Tomb of the Gods börjar spännande och innehåller en hel del action. Rob Williams tycker jag gör ett bra jobb med att denna inledande del av historien och det känns verkligen som ett Indiana Jones-äventyr i klassisk bemärkelse (á la Raiders of the Lost Ark) så tror att det här kan bli riktigt bra, om nu Williams lyckas hålla tempot uppe i de kommande nummren. Hurvidare Tomb of the Gods håller samma eller högre klass än den nya Indy-filmen är för tidigt att säga, men den verkar i alla fall lovande. Gillar man Indy så tror jag man kommer att gilla denna serie.

Eternals #2
Förlag: Marvel Comics
Författare: Charles & Daniel Knauf
Illustratör: Daniel Acuña

I förra vecka skrev jag om den nyligen utkomna TPBn so samlade de första elva numren av Jack Kirbys skapelse The Eternals. I och med att Marvel nu i veckan släppte nummer två av den nya Eternals-serien så är det hög tid att titta närmare på denna skapelse. Som jag nämnde i föra veckan så bygger Eternals vidare på de händelser som Neil Gaiman avhandlade i sin miniserie för ett par år sedan. Ikaris, Thena, Sersi, Makkari och det andra Eternals förbereder sig alla inför de framtida hotet från The Horde genom att söka världen över efter Eternals som är ovetande om deras rätt härkomst och lever vanliga liv som vanliga människor. Men sökandet försvåras av en annan Eternal, Durig, som har en helt egen agenda och försöker samla nyppväkta Eternals på sin sida. Dessutom verkar Makkari bli allt svagare för varje gång han står i kontakt med The Dreaming Celestial, med enorma rymdjätten som står tyst och stilla i Golden Gate Park.

Att följa i Jack Kirbys och Neil Gaimans fotspår är sannerligen ingen lätt uppgift, men jag tycker Charles och Daniel Knauf gör ett riktigt bra arbete. I och med detta nummer har de snappt och effektivt etablerat förutsättningarna för serien och gett glimtar av vad som komma skall (The Horde och den inbördes maktkampen mellan Eternals). Dessutom hinner de med en del karaktärsutveckling, vilket det gör fantastiskt bra. Till sist så ska jag passa på att säga något om Daniel Acuñas illustrationer, som är helt underbara och en vissuel fest för ögonen. Dessutom känns hans teckningsstil helt rätt för Eternals.

Imorgon kommer del 2 av recensionerna, med Final Crisis - Requiem #1 och Action Comics #867, kom tillbaka då!

Who You Gonna Call...?

2008-07-09T18:35:00.013+02:00

Ghostbusters med Bill Murray, Dan Akroyd, Harold Ramis och Ernie Hudson var en av mina absoluta favoritfilmer när jag var yngre. Hade filmen inspelad på video och såg den så många gånger att bandet till slut gick sönder. Så när jag läser idag på Newsarama.com att det förlaget TokyoPop ska göra en 192-sidors one-shot på Ghostbusters till hösten så spetsar jag naturligtvis öronen lite extra. Jag är inte direkt något stort fan av manga och den teckningsstil som ofta är förknippad med den, men tittar man på bilderna här nedan så tycker jag ändå att det ser vändigt snyggt ut.

Läs mer här.

2008-07-06T11:06:00.009+02:00

Ett gäng nya serier har lästs denna vecka och nu är det dags att säga ett sanningens ord om de lyckliga, eller olyckliga, utvalda. Denna vecka recenseras Billy Batson and the Magic of Shazam! #1, Batman #678, Astonishing X-Men #25 och Trinity #5.

Billy Batson and the Magic of Shazam! #1
Förlag: DC Comics
Författare: Mike Kunkel
Illustratör: Mike Kunkel

Billy Batson and the Magic of Shazam! #1 är en fristående fortsättning på miniserien Shazam! The Monster Society of Evil. Serien är en så kallad All Ages serie vilket innebär att den riktar sig mer till yngre serieläsare, men det innebär inte på något sätt att Magic of Shazam! är en dålig serie, tvärtom! Det här är en riktigt bra, rolig serie med mycket humor som borde tilltala det flesta läsare. Författaren Mike Kunkel har gjort ett utmärkt jobb och fått till karaktärerna riktigt bra i min mening. Titta bara på samspelet och replikerna mellan Captain Marvel och Mary Marvel när det i början av serien förföker få stopp på ett skenande cirkuståg. Så gillar man Captain Marvel så tycker definitivt att man ska kolla in det här numret.

Batman #678 ("Zur En Arrh")
Förlag: DC Comics
Författare: Grant Morrison
Illustratör: Tony S. Daniel

Jag ska villigt erkänna att jag missat Batman #677 som innehöll första delen av Batman R.I.P., vilket hade varit nödvändigt att läsa innan detta nummer. Men bortser man från det så är detta ett riktigt bra nummer med tvära kast och allt möjligt jäkelskap som drabbar Gotham Citys maskerade hjältar, inte bara Batman/Bruce Wayne som i detta nummer helt tycks ha förlorat minnet och lever som uteliggare i Gotham, utan också för Nightwing, Robin och Alfred. Batman R.I.P. har definitivt, i och med det här numret, fått mig fast och jag kommer helt klart att äsa det kommande numren i storyn (och självklart också del 1). Grant Morrison är i storform och Tony Daniels illustrationer är fantastiska, så kolla definitivt in detta nummer om så bara för att se vad DC kommer att göra med Batman efter denna story arc. Kommer han att överleva eller kommer någon annan att överta manteln som The Dark Knight...?

Astonishing X-Men #25 ("Ghost Box")
Förlag: Marvel Comics
Författare: Warren Ellis
Illustratör: Simone Bianchi

Warren Ellis är en av superstjärnorna inom seriebranschen och har jobbat med flera intressanta titlar som Ultimate Human, X-Man, Planetary och Hellblazer. Nu har han fått ta över Astonishing X-Men tillsammans med illustratören Simone Bianchi efter Joss Whedon och John Cassaday. Efter Messiah Complex splitrades X-Men, men i och med detta nummer så är våra kära mutanter åter ett team, med ny adress och bas i San Fransisco. Eftersom det är Ellis första nummer och också första numret på en ny story arc som blir ganska mycket set-up för vad som komma skall. Set-up kan väldigt ofta långa och tråkiga men inte i Ellis händer. Han gör ett lysande arbete med att behålla läsarens intresse genom hela numret och dessutom får han till karaktärsskildringar som är spot-on med väldigt små medel. I mitt tycke så är det Astonishing X-Men veckans klart bästa serie och den kanske bästa X-Men serien just nu. P.S. Simone Bianchis illustrationer är superb! D.S.

Trinity #5 ("Great, Now he is holding his breath")
Förlag: DC Comics
Författare: Kurt Busiek
Illustratör: Mark Bagley

Jag har tänkt ta upp Trinity ända sedan första numret kom ut, men på grund av diverse saker så har jag inte fått tummen ur... Ja, ni fattar nog själva... Hur som helst, Trinity är en ny serie som kommer ut en gång i vecka (a la 52 och Countdown) och har Superman, Batman och Wonder Woman i huvudrollerna. Det här med att ge ut serietidiningar veckovis kan vara ganska problematiskt. 52 visade tydigt det faktiskt funkade, medan Countdown mysslyckades kapitalt och endast lyckades glänsa till i ett fåtal nummer. Jag tror mycket av problematiken med veckoserier ligger i författarnas skicklighet. Grant Morrison, Mark Waid och Greg Rucka jobbade på 52, medan Countdown hade Adam Beechen, Paul Dini, Justin Gray och Jimmy Palmiotti (tilläggas ska också att Countdown hade alldeles för många trådar och alldeles för många karaktärer). Countdowns författare är inte dåliga, men de är inte på samma nivå som Morrison, Waid och Rucka. Däremot är Busiek det och däri ligger nog mycket av förklaringen till att Trinity funkar så pass bra som den gör. Trinity är helt klart en solid serie och ett lysande exempel på en bra veckoserie.

Michael Turner död

2008-07-01T13:42:00.003+02:00

När jag kollar in Newsarama.com idag så får jag se något som jag helt har missar. Illustratören Michael Turner som jobbat med att illustrerat serier både för DC och Marvel, men också för andra förlag, då inte minst Top Cow och deras serie Witchblade, har tydligen avlidit i cancer i förra veckan.

Verkligen tråkiga nyheter, särskilt som Turner var en av mina favoritillustratörer. Han har gjort några riktigt grymma omslag, varav det till vänster här av Flash är min personliga favorit.

På Newsarama.com har de en artikel där några av de stora inom seriebranschen delar med sig av sina tankar och minnen av Michael Turner. Du hittar artikeln här: http://www.newsarama.com/comics/080630-michael-turner-tribute.html

The Eternals by Jack Kirby

2008-07-01T07:41:00.005+02:00

Förra månaden släpte Marvel första nummret av Eternals, en ny serie skriven av Daniel och Charles Knauf och illustrerad av Daniel Acuña som bygger vidare på Neil Gaiman och John Romita Jr. miniserie från 2006. Den serien bygger i sig vidare på en serie som The King skapade för Marvel 1976. Jag talar naturligtvis om Jack Kirby som när han kom tillbaka från DC Comics, efter att där bland annat skapat New Gods, skapade Eternals, en serie om ett genetisk kusin till männsikan, The Eternals, som skapades för flera tusen år sedan av gigantiska rymdgudar.

Precis som i Kirbys New Gods-saga så är en episk och spektakulär historia som berättas i Eternals och även om jag gillar New Gods bättre så är Eternals verkligen inte fy skam. I denna första av två TPB:s samlas de första 11 av 19 numren av Eternals, och med tanke på priset (runt 170 kronor) så funkar de utmärkt som en introduktion till Kirbys arbete. Vill ni sedan kolla in mer av Kirbys arbeten så ta en närmare titt på DC:s Fourth World Omnibus vol 1-4.

Marvel-serier i september

2008-06-18T10:49:00.006+02:00

Igår var det DC Comics, idag är det dags att kolla in vad Marvel har för intressanta titlar på gång i september...

Precis som med DC så domineras Marvels av sin stora crossover evet, Secret Invasion, där huvudtidningen Secret Invasion har kommit fram till nummer 6. För mig så känns Invasion inte som någon riktigt höjdare. Nej bättre är då att rikta in sig på sidotidningarna som t.ex. Captain Britian and MI:13 #5 som just nu i alla fall har det bästa materialet vad gäller Secret Invasion.

Vad säger man om Ed Brubaker och hans arbete med Captain America som inte redan är sagt. Fantastisk tidning och en fantastisk story som nu har fått utveckla sig i smått otroliga 42 nummer. Defenitivt värd att läsa!

Efter att ha kollat igenom Marvels lista så är det två nya serier som verkar extra intressanta. Dels Deadpool som som åter får en egen serie och rivstartar med två nummer och dels X-Men: Magneto - Testament #1 en miniserie i sex delar som tycks behandla Magnetos ursprung (Äntligen säget jag!).

En hel del annat intressant finns också med (t.ex. Atonishing X-Men #27, Guardians of the Galaxy #5 och Sub-Mariner: The Depths #1) men jag tror jag låter er själv avgöra den saken. Kolla in listan på Newsarama.com (http://www.newsarama.com/comics/080617-marvel-sept-solicits.html).

Seriehyllan är tillbaka, plus DC Comics serier i september

2008-06-17T13:12:00.004+02:00

Hej alla glada serieälskare! Det var ett tar sen sist, men har det lugnat ner sig lite och jag kommer att få mer tid för att skriva i bloggen, förhoppningsvis mycket mer än tidigare. Så jag hoppas att ni kommer hit ofta och skriv gärna en lite kommentar, det uppskattas!

Igår släppe DC Comics listan över de titlar som företaget släpper i spetember. Mest intressanta här är de titlar som är knutna till DC:s stora crossover event Final Crisis, där vi i september får ta del av Final Crisis #4, Final Crisis: Revelations #2, Final Crisis: Legion of Three Worlds #2 samt Final Crisis: Rouges' Revenge #3. Ska bli mycket intressant att följa dessa titlar. Andra intressanta titlar från DC i september är bland annat första numret av Secret Six av Gail Simone (Nicola Scott & Doug Hazelwood står för illustrationerna) och bygger vidare på miniserien med samma namn som kom för två år sedan.

Batman, Detective Comics, Nightwing och Robin kommer alla att knyta an till Grant Morrisons pågående story arc, Batman R.I.P., en minst sagt illvarslande titel för oss Batman-fans, men det återstår att se om Morrison verkligen kommer ta livet allas vår Dark Knight.

Action Comics #869, Blue Beetle #31, Booster Gold #12, The Flash #244 och Brave and the Bold #17 är andra titlar som kan vara värda att kolla in under september. Så också Green Lantern #28 där Blackest Night kommer allt närmare (Geoff Johns gört ett fantastiskt jobb med denna och alla andra titlar han just nu arbetar med för DC). Vill ni kolla hela listan med DC:s releaser i september så hittar ni den på Newsarama.com (http://www.newsarama.com/comics/080616-dc-solicits-sept08.html).

Så det var allt för nu, men framåt helgen så kommer som vanligt ett par korta recensioner av veckans aktuella serier. Vi ses då!

Extra serietips - Ultimates 3 #3

2008-02-25T20:08:00.004+01:00

Jag bjuder på ett extra serietips efter som jag fick tag på denna tidning lite senare än de andra, deesutom var den så jäkla bra att jag bara måste ha med den här. Enjoy!

Ultimates 3 #3
Förlag: Marvel Comics
Författare: Jeph Loeb
Illustratör: Joe Madureia

Tidigare här på Seriehyllan så har jag hyllat Ultimate X-Men som det bästa Marvels Ultimate-universum har att erbjuda. Jag har ändrat mig helt. Ultimates 3 av Jeph Loeb och Joe Madureia är fanimig det bästa Ultimate-titel som kommit, någonsin! Storyn är bra, med stort potential att bli än bättre och Madureias illustrationer är rusktigt snygga. Jag skulle nästan säga att Ultimates 3 är det bäst tecknade serien som finns ute just. Så, har ni inte läst Ultimates 3 än, GÖR DET! Och snälla, snälla Jeph Loeb, sabba nu inte storyn i kommande nummer!

Veckans serier - vecka 8

2008-02-22T14:17:00.008+01:00

Ny vecka och nya serier att recensera. Den här vecka har jag hittat följande guldkorn...

Zorro #1
Förlag: Dynamite Entertainment
Författare: Matt Wagner
Illustratör: Francesco Francavilla

Som ung pojkspolling så såg jag Disneys TV-serie Zorro med stor behållning. Sedan dess har jag sett Antonio Banderas i två filmer iklä sig den svarta masken och fäktas mot elaka spanjorer, och dessutom även Tyrone Power göra det samma i klassiska The Mark of Zorro (1940). För mig är Zorro den ultimata äventyrshjälten, och när nu Dynamite Entertainment kommit med en ny serietidning för Zorro så var jag helt enkelt tvungen att kolla in den. Trotts att Zorro i det här numret bara förekommer på en eller två rutor så tycker jag att Matt Wagner och Francesco Francavilla gör ett strålande jobb och lägger en bra och spännande grund för nästa nummer.

Justice League of America #18 (Sanctuary, Part Two)
Förlag: DC Comics
Författare: Alan Burnett
Illustratör: Ed Benes

Precis som Justice Society of America, som jag recenserade ett nummer av förra veckan, så har Justice League hållt en hög standard den senaste tiden. Den här månadens nummer är kanske inte ett av de bästa i högen, men ändå helt ok. Höjdpunkten här är en riktigt härligt fight där Vixen tar sig an hela Suicide Squad tack vare sina nyligen något förändrade krafter. Men med tanke på hur det här numret slutar så tror jag att det vankas riktigt sluggerfest i nästa nummer. Om ni har läst Salvation Run så kan ni log gissa var Justice League tänker ta vägen härnäst.

Mighty Avengers #9
Förlag: Marvel Comics
Författare: Brian Michael Bendis
Illustratör: Mark Bagley

Sedan Marvels stora event Civil War så har Avengers splitrats i två fraktioner som fått varsin tidning, New Avengers och Mighty Avengers, där den senare handlar om de som stödjer The Superhuman Regstration Act (resultatet av Civil War). Jag måste säga att förutom de första en-två nummren av denna tidningar så har get den särskilt mycket uppmärksamhet utan tyckt att New Avengers varit bättre. Men det här nummret fick mig att bli intresserad. Varför? Tja, Doctor Doom och Latveria borde nog räcka som ledord för att intressera de flesta Marveliter. Dessutom är slutet rätt spännande.

Shadowpact #22 (Come Together, Part Three of Black & White)
Förlag: DC Comics
Författare: Matthew Sturges
Illusustratör: Phil Winslade

Shadowpact är en serie där ett antal av DC Comics magiska karaktärer ar slagit sig samman och bildat grupp. Ragman, Nightmaster, Enchantress, Blue Devil, m. fl. är kanske inte några av DC:s mest kända karaktärer men jag tycker de är rätt som intressanta, särskilt Nighmaster, som kan ses lite som huvudpersonen i det här nummret. Hur som helst, på det hela taget så tycker jag det här är ett bra nummer med bra story och snygga bilder.

Veckans serier - vecka 7

2008-02-15T13:23:00.011+01:00

X-Force #1 (Angels & Demons, Part 1)
Förlag: Marvel Comics
Författare: Christopher Yost & Craig Kyle
Illustratör: Clayton Crain

Marvels stora crossover Messiah Complex avslutades i januari med att en del ängdringar och nyheter infördes. En av dessa är återkomsten av X-Force. Gamla X-Force dök upp första gången 1991, med Cable som ledare för teamet, som var tänkt att ta hand om problemen innan de blev problem. Nya X-Force har Wolverine som ledare och teamet består bland annat av Warpath, X-21 och Wolfsbane. Tanken med teamet är att de, precis som det gamla, ska ta hand om problemen innan de blir problem och ta hand om dem... permanent. I detta första nummer är det The Purifiers, en grupp religösa militanter som anser att mutanter är roten till allt ont, som står för problemet. Handlingen är bra och verkar mycket lovande inför försättningen, särskilt med tanke på slutet. Jag vill inte avslöja för mycket men fans av X-Men kommer att stöta på en gammal bekant. Ett solit första nummer, men det återstår att se om den håller vad den lovar...

The Walking Dead #46
Förlag: Image Comics
Författare: Robert Kirkman
Illustratör: Charlie Adlard

Jag har hört en hel del bra om The Walking Dead så denna vecka bestämde jag mig för att testa den som se vad det var för något. Det här numret var kanske inte det bästa att hoppa rak in i, då den inte behandlar särskilt mycket av vad som hänt tidigare. Men det står ganska snabbt klart att The Walking Dead följer en grupp människors kamp för överlevnad i en värld övertagen av zombies. Trots bristen på bakgrundsinfo så måste jag säga att det här var riktigt, riktigt bra. Stark, välgjord och spännande story, men det absolut bästa är Charlie Adlards svart-vita illustrationer, vilka ger serien precis rätt ton. Efter det här så kommer The Walking Dead helt klart att finnas med på min pull-list för kommande månader.

Booster Gold #0 (Blue & Gold, Chapter One: The Secret Origin of Booster Gold)
Förlag: DC Comics
Författare: Geoff Johns & Jeff Katz
Illustratör: Dan Jurgens

Enligt mig så är det här veckans serie! Ända sedan första numret så har Booster Gold levererat på mycket hög nivå, och det här numret är verkligen inget undantag. Geoff Johns och Jeff Katz har hittat en perfekt blandning av action och humor som jag tycker funkar perfekt. Att tidsresor spelar en central roll i serien öppnar upp för mycket intressanta storys, t.ex. så är Blue Beetle (Ted Kord) tillbaka efter att ha varit död sedan Infinite Crisis för två år sedan. Faktum är att han aldrig dog, om man ser till vad som hända i förra numret. Hur som helst sår jag så ser nästa nummer ut att bli väldigt spännande. Orden blått, robot och Brother Eye kan något leda er DC-fans rätt.

Captain Marvel #3 (3, Deep Background)
Förlag: Marvel Comics
Författare: Brian Reed
Illustratör: Lee Weeks

Efter tre nummer så börjar denna Captain Marvel miniserie ta sig på allvar. Inte minst tack vare ett antal glimtar mot Marvels stora event i vår och sommar, Secret Invasion, men också tack vare Marvels minnesförlust. Är Captain Marvel verkligen den han tror sig vara, och vad vet egentligen Tony Stark (Iron Man) om saken? Brian Reed har här fått till en spännande och intressant historia som det ska bli intressant att se hur den utvecklar sig. Lee Weeks ska också ha en del beröm för sina illustrationer som jag tycker är väldigt snygga. Härliga färger och väldigt actionfylda.

Nya tillskott till samlingen

2008-02-10T16:09:00.002+01:00

I veckan nu så har det sista från min senaste beställning av serier droppat in. Vanligtvis beställer jag från antingen Bokus eller Adlibris, men den här gången valde jag att beställa på annat håll. Valet föll på brittiska Book Depository som jag hade hört en hel del bra om, särskilt deras priser. I slutändan blev det en beställning på tre titlar, Essential X-Men Vol 1 & 2 samt The Ultimates 2. Allt för 380 kronor, vilket kan jämföras med Adlibirs där samma titlar skulle kosta 555 kronor (inkl. frakt), alltså en prisskildnad på 175 kronor. Jag tror knappast på behöver säga att det här inte är sista gången jag handlar från dem.

Veckans bästa serier - vecka 6

2008-02-07T21:41:00.001+01:00

The Boys #14 (Glorious Five Year Plan, Conclusion)
Förlag: Dynamite Entertainment
Författare: Garth Ennis
Illustratör: Darick W. Robertson

The Boys startade som en DC Comics serie i oktober 2006, men på grund av seriens något kontroversiella material så blev det bara sex nummer innan DC lade ner serien. Nu har Dynamite Entertainment tagit över utgiviningen. I The Boys är superhjältar snarare riktiga rötägg än hjältar och för att se till så att dessa hjältar håller sig på rätt sida om lagen så har CIA skapat ett team, lett av Billy Butcher, bestående av lika stora rötägg. Ni kan säker ana varför denna serie anses kontroversiell, men dock inte sagt att den inte är bra, för den är bra. Garth Ennis story är visserligen rå och brutal men den är spännande, intressant och riktigt bra. Samma sak med Darick Robertsons bilder.

The Twelve #2
Förlag: Marvel Comics
Författare: Joseph Micheal Straczynski "JMS"
Illustratör: Chris Weston

The Twelve är en ny serie från Marvel Comics av J. M. Straczynski (mannen bakom TV-serien Babylon 5) om ett tolv hjältar som i slutet av andra världskriget blir tillfångatagna och nedfrysta av tyskarna. Sextio år senare, 2008, hittas de och väcks till liv, och finner en värld som är helt annorlunda den de är van vid. Den här serien är visserligen bara inne på sitt andra nummer så här långt men jag tycker att starten av The Twelve lovar gott inför framtiden. Styrkan här ligger i Straczynskis olika porträtt av de tolv hjältarna och deras olika sätt hantera chocken av att helt plötsligt befinna sig sextio år från den tid de själv känner. Så läs gärna The Twelve, jag tror ni kommer att bli positivt överraskade.

Teen Titans Year One #2 (In the Begining... Part Two)
Förlag: DC Comics
Författare: Amy Wolfram
Illustratör: Karl Kerschl

Ända sedan Frank Miller på 80-talet gjorde Batman: Year One så har andra karaktärer i DC:s universum fått sina egna Year One-historier. Förra året fick Green Arrow och Metamorpho sina Year One, och nu har det alltså blivit dags för Teen Titans. Författaren Amy Wolfram är en ny bekantskap för mig och jag tycker hon gör ett helt ok jobb med den här historien. I första numret reagerade jag ganska starkt på karakteriseringen av Batman, men i och med det här numret klarnar det betydligt och jag inser att detta är ett medvetet drag av Wolfram. Det ska bli spännande och se vad hon tänker göra i kommande nummer. Karl Kerschls tecknarstil tycker jag passar väldigt bra för de unga Teen Titans, mitt enda klagomål är hur Kerschl har tecknat Aqualad. Men hur som helst, Teen Titans Year One har fått en bra start så här långt, och jag hoppas att Wolfram och Kerschl kan behålla kvalitén och spänningen i de återstående fyra numren.

En extra recension

2008-02-03T15:46:00.001+01:00

Superpowers #0 (Last Gleaming)

Förlag: Dynamite Entertainment

Författare: Jim Krueger & Alex Ross

Illustratör: Alex Ross

Jag var kanske lite snabb med att posta veckans recensioner för precis efter så läste jag Project Superpowers #0 av Jim Krueger & Alex Ross (männen bakom maxiserien Justice). Detta numer är till största delen bakgrundshistoria till de kommande sex numren av Project Superpowers, men Krueger gör ett riktigt bra jobb och i alla fall jag blir väldigt nyfiken på vad som kommer att hända i de kommande nummren. Alex Ross illustrationer är som vanligt en vissuel njutningsfest av stora mått, och passar serien som handen i handsken.

Veckans bästa

2008-02-02T17:51:00.001+01:00

Premiärdags! Seriehyllan kollar in veckans bästa serier på den amerikanska seriefronten. Denna vecka är det fyra tidningar som förtjänas att lyftas fram, Ultimate X-Men #90, Green Lantern #27, Countdown to Final Crisis #13, och The Trials of Shazam #11.

Ultimate X-Men #90 (Apocalypse, Part One)

Förlag: Marvel

Författare: Robert Kirkman

Illustratör: Salvador Larroca

Ultimate X-Men är en alternativ, modernare, annorlunda, version av Marvels klassiska X-Men. Av de vanliga Ultimate-titlarna som just nu ges ut så tycker jag Ultimate X-Men är den titel som konsekvent visat upp den bästa kvalitén, både vad gäller story och illustration. Det gäller också detta nummer. Många kan säkert tycka att den är lite snackig, att det är lite lite action och till viss del kan jag hålla med om det. Men jag tycker den lägger en spännande och intressant grund för de kommande numren i den här story arc:en. Illustrationerna är riktigt bra och sista bilden är helt underbar. "Now is the time for Apocalypse."

Green Lantern #27 (Sinestro Corps Epilogue: The Alpha Lanterns, Part 2)

Förlag: DC Comics

Författare: Geoff Johns

Illustratör: Mike McKone

Ända sedan DC Comics startade om Green Lantern 2005 med miniserien Green Lantern: Rebirth så har den sedan dess varit det kanske bästa överhuvudtaget i DC Comics sortiment, den episka storyn The Sinestro Corps War som avslutades i december är ett fantastiskt exempel på detta. Denna story tar plats direkt efter händelserna i Sinestro Corps War och behnadlar effekterna av kriget. Geoff Johns fortsätter alltså i samma stil, dvs. storslaget, episkt och jävligt bra skrivet. Illustrationerna av McKone är också på topp. Det finns egentligen bara en sak att säga: LÄS!!!

Countdown to Final Crisis #13 (Abandon All Hope)

Förlag: DC Comics

Författare: Anthony "Tony" J. L. Bedard, Paul Dini, Keith Giffen

Illustratör: Thomas Derenick

Countdown är tänkt att vara DC:s ryggrad fram till sommarens stora event, Final Crisis. Strukturen är den samma som 52 förra året, men Countdown är inte alls lika bra som den, även om serien under de senaste tio nummren gjort en ordentlig uppryckning. Veckans nummer är nog det bästa hittills i serien, där hödpunkten är en riktigt massiv fight mellan Superman-Prime och Monarch (tidigare Captain Atom). Så har ni inte läst Countdown på ett tag så tycker jag ni gott kan kolla in de senaste nummren, jag tycker i alla fall de är väl värda att läsas.

The Trials of Shazam! #11 (There's Magic in the Air)

Förlag: DC Comics

Författare: Judd Winick

Illustratör: Mauro Cascioli

Trials of Shazam! är änu en serie som jag under det senaste året läst med stort intresse, och som nu närmar sig sin uplösningen (detta är det näst sista numret i miniserien). Judd Winick har verkligen gjort något nytt och modernt med figurerna i DC Comics Captain Marvel som hängt med ända sedan 40-talet. I Trials of Shazam! är det Freddy Freeman (Captain Marvel Jr.) som nu genomgår olika test för att få sina krafter och bli den nya Captain Marvel. Men han hindras av den skoningslöse Sabina som sätter käppar i hjulet på mer än ett sätt. Trials of Shazam! håller hög kvalité, både vad gäller story och bild (Casciolis bilder i detta nummer är fantastiska), så jag rekomenderar den varmt.

Klara, färdiga, omstart!

2008-02-02T15:09:00.000+01:00

Efter en lite längre svaka utan uppdateringar så tycker jag det är dags att åter ta tag i Seriehyllan, en omstart helt enkelt. Innehållet kommer att vara det samma, men med några små ändringar. Fram över så kommer jag, förutom vanliga inlägg olika saker i seriernas värld, en gång i veckan att lägga upp ett par kortare recensioner av veckans mest intressanta nya serier. Främst kommer detta att vara serier från DC Comics och Marvel, men även serier från andra förlag kan dyka upp också.

Det var allt för nu, Seriehyllan är igång igen, mer frekvent denna gång kan vi hoppas... Hur som helst, titta tillbaka snart för de första recensionerna här på Seriehyllan.

Superman Chronicles

2007-10-31T22:17:00.001+01:00

Nästa år fyller Superman 70 år! Han skapades av två unga grabbar (Jerry Siegel och Joe Shuster) från Cleveland, Ohio i juni 1938. Med detta så skapades serietidningshistoria. Världens första superhjälte såg dagens ljus!

Förra året började DC Comics att släppa TPB:s som i kronologisk ordning samlade de tidigaste Superman-äventyren. Hittills har tre volymer släppts och helt nyligen fick jag hem den första av dessa. Här får vi läsa om en Superman som ganska markant skiljer sig från dagens, bland annat så flyger han inte i början utan hoppar. Dessutom lyser superskurkarna åtminstonde till en början med sin frånvaro och Superman slås mot vanliga skurkar.

Men det är riktigt roligt att läsa de här tidiga historierna och Joe Shuster, som var den som tecknade serierna gör ett riktigt bra jobb. Kort sagt, gillar man Superman och vill ser hur det hela började så är Superman Chronicles utmärkta och väldigt prisvärda då de oftast inte kostar särskilt mycket.

Nya friska tag (förhoppningsvis...)

2007-10-14T22:03:00.000+02:00

Jag vet att det var ett bar tag sedan jag skrev något överhuvudtaget i den här bloggen. Men nu känner jag att det är dags att ta i med nya tag och skriva mera om det vi alla älskar, nämligen serier. Så till att börja med så tänkte jag tipsa om ett av mina senaste inköp, nämligen den första av fyra volymer som går under namnet Jack Kirby's Fourth World Omnibus.

Jack Kirby var en legend inom serietidningsvärlden. Han var med och skapade serier X-Men, The Incredible Hulk och Fantastic Four. Under sjutiotalet gick han ett tag över till DC Comics och gjorde vad många har kallat hans mästerverk, ett episkt verk som kollektivt brukar kallas för Fourth World. DC Comics har nu i fyra fina inbundna volymer samlat hela Fourth World-sagan i kronologisk ordning. I denna första volym ingår Superman's Pal, Jimmy Olsen nummer 133-139, New Gods 1-3, Forever People 1-3 och Mister Miracle 1-3.

Det här är serieskapande på hög nivå och även om Kirbys Fourth World idag kan kännas lite föråldrad på sina ställen så är det här fantastiskt bra och underhållande. Helt klart värt de nästan 300 kronorna som volym 1 kostar. Jag hade inte tidigare stött på något av Jack Kirby, men det här fick mig verkligen att bli sugen på mer, och de tre kommande volymerna står redan på inköpslistan. Nu gäller bara att få pengarna att räcka till...

Mycket att göra...

2007-10-01T22:20:00.000+02:00

Jag vet att jag lovat nya inlägg (nya i Fokus-inläggen t.ex.) till bloggen, men just nu är jag väldigt upptagen med att skriva en B-uppsats i historia, vilket gör det svårt för mig att finna den tid och energi jag känner att jag behöver lägga på inläggen för att de ska bli bra. Därför så kommer jag tills uppsatsen är klar att bara posta kortare inlägg, med nyheter och liknande. Har vi tur kanske jag kan få in en mindre recension eller liknande.

De nya i Fokus-inläggen som jag i senaste inlägget sa skulle komma kommer på grund av det här att skjutas upp för en tid och återkomma lite senare fram över.

A Preview of Things to come...

2007-09-09T19:53:00.000+02:00

Tanken var att jag denna vecka skulle ha introducerat en ny avdelning (under namnet "i Fokus") här på Seirehyllan där jag fokuserar och går ner lite mer på djupet på en enskild karaktär, grupp, författare eller illustratör från seriernas värld. Men första inlägget i denna serie tar längre tid än vad jag har räknat med, vilket innebär att vi får vänta tills nästa vecka på denna nyhet.

Grundtanken är att jag ska försöka publicera ett sådant inlägg i månaden, där jag tittar närmare på olika karaktären, grupper, författare eller illustratörer från Marvel Comics eller DC. Ni som läst mina tidigare inlägg om Denny O'Neil och Neal Adams kommer att känna igen er i denna nya avdelning. Jag hoppas att ni kommer att gilla "i Fokus". Skulle ni ha synpunkter eller vilja komma med förslag så utnyttja kommentarsfunktionen.

Som en liten apptitretare till nästa veckas permiär så kan jag avslöja att första karaktär ut blir min egen personliga favorit oss DC Comics, nämligen Batman.

/Johan D.

Recension: Watchmen

2007-09-05T15:43:00.001+02:00

Watchmen är en 12-nummerserie, skriven av Alan Moore och illustrerad av Dave Gibbons och utgiven av DC Comics mellan 1986 och 1987. Serien utspelar sig i ett alternativt USA 1985, där maskerade brottsbekämpare är verkliga och där konflikten mellan USA och Sovjetunionen närmar sig ett avgörande kärnvapenkrig. Handlingen kretsar krig en grupp aktiva och pensionerade superhjältar och de mysterier som kommer upp till ytan då en av dem mördas brutalt. Handlingen är följande…

Sedan Edward Blake, känd som hjälten The Comedian, blivit brutalt mördad så undersöker Rorschach omständigheterna kring hans död och blir övertygad om att någon försöker döda maskerade brottsbekämpare. Men hans tidigare kollegor är skeptiska och ser Rorschach som något av en paranoid halvgalning. Men allteftersom så börjar flera av dem inse att saker och ting inte är vad de tycks vara. Kan Rorschach ha rätt i sina konspirationsteorier?

Watchmen är en av de absolut största klassikerna i serietidningsvärlden. När Time Magazine 2005 rankade de 100 bästa engelskspråkiga romanerna från 1923 och fram till dagens datum kom Watchmen med på listan med följande motiveringen:

“told with ruthless psychological realism, in fugal, overlapping plotlines and gorgeous, cinematic panels rich with repeating motifs...a heart-pounding, heartbreaking read and a watershed in the evolution of a young medium.”

Utöver detta så har Watchmen tagit hem i stort sett samtliga priser som finns i serietidningsvärlden. Men vad är det då som gör Watchmen så speciell? Jag tror mycket har att göra med karaktärerna. Time nämnde i sin motivering psykologisk realism som en av de främsta orsakerna till Watchmens storhet och jag håller med. Karaktärerna i Watchmen är djupa, komplicerade personer som kämpar med sina egna moraliska och personliga dilemman.

En annan sak som jag tror bidragit till Watchmens storhet är Moores sätt att berätta historien på flera olika plan. Vi får ta del av dåtid såväl som nutid och berättat ur flera olika karaktärers perspektiv. I ett fall så använder sig Moore till och med av en fiktiv serietidningshistoria som ställs emot den eskalerande konflikten mellan öst och väst. Watchmen är med andra ord en mycket komplex historia full av psykologi och symbolism.

När jag läste Watchmen för första gången för inte alltför länge sedan så var det en av mina absolut starkaste läsarupplevelser överhuvudtaget. Handlingen och karaktärerna, tillsammans med Dave Gibbons underbara illustrationer griper tag i en med en kraft som jag sällan har upplevt. Känner du någon som tvivlar på serietidningars förmåga att berätta bra historier eller som anser att det är något för barnungar så be dem läsa Watchmen, jag kan nästa lova att de kommer att ändra uppfattning.

Hjältarna i Watchmen (uppifrån och ner): Dr. Manhattan,

The Comedian, Silk Spectre, Ozymandias,

Captain Metropolis, Nite-Owl och Rorschach